Det rasar en mycket intressant debatt i Västmanlands Läns tidning. Här ett citat ur den senaste i raden av inlägg, som verkligen väckte mitt intresse:
”Dyslexi är en språkstörning på neurologisk bas, inom det området har logopeden sin specialkompetens.”
Den som här uttalar sig är Helén Sämfors som driver ett privat konsultföretag. Men har Sämfors de specialistkunskaper som Socialstyrelsen kräver för att få lov att ställa en diagnos? Hon hävdar ju att dyslexi är en språkstörning. En analys som inte bygger på gedigen vetenskaplig grund, vilket en diagnos självklart bör göra.
Här som i alla andra liknande fall: Bör privata ekonomiska intressen styra och ha inflytande över diagnosinstrumentet? Sämfors tjänar ju mer penningar om dyslexi blir någon form av språkstörning.
Artikeln: Klicka här!
2 svar so far ↓
Helén Sämfors // maj 23, 2009 vid 10:26 e m |
Det hade varit bra om du tar reda på saker innan du uttalar dig. Logopeder är legitmerade av socialstyrelsen – ställer diagnoser och har både kompetens och befogenhet att göra detta. Till skillnad från mängder av andra som inte lyder under Socialstyrelsen men diagnostiserar ändå.
Det handlade artikeln också om.
Dessutom är jag privat vårdgivare – och registrerad som sådan. Det innebär att mitt arbete styrs av legitimationen och som alla andra legitimerade måste jag arbeta på vetenskaplig grund. Mitt engagemang för de jag arbetar och min legitimation är det som sätter gränserna för mitt arbete – INTE ekonomiska vinstintressen.
Forskningen kring dyslexi är mycket mer överens än du framställer på din blogg och hemsida.
Helén
Wingren Tommy // maj 25, 2009 vid 10:27 f m |
Svar i Bloggen!
Vänligen
Tommy