Ibland kritiserar jag organisationer som Dyslexiförbundet FMLS för att ge sken av att dyslexi är en dysfunktion i paritet med blindhet. Och dyslektiker är långt ifrån blinda. Ja, det är oförskämt emot dem som verkligen är blinda att parasitera på deras allvarliga dysfunktion.
Det är dåvarande FMLS:s iver att bli klassad som handikapporganisation som ligger bakom detta. Detta har också misstolkats som om dyslexi skulle ha blivit klassat som handikapp, vilket inte är fallet. Det enda som skedde, 1990, var att FMLS blev uppsatta på en lista av regeringen där man gav bidrag till handikapporganisationer. Inget formellt beslut således.
Dyslexiförbundet FMLS:s iver har dock fått den effekten att allmänheten förknippar ofta dyslexi med blindhet. Här ett exempel av många:
”Den nya e-bokläsaren Intel Reader vänder sig framförallt till personer som är synskadade eller lider av dyslexi. Intel Reader har en inbyggd kamera som kan ta bilder av text för at sedan översätta texten till tal.” ( pcforalla.idg.se)
Läsaren kostar ca 10 200 kronor. Det blir dyrt att hamra in handikappstämpeln i allmänhetens medvetande. Dyrt för den med dysfunktion. Intresseorganisationen inkasserar statsbidrag varje år och är nog glada. Det verkliga priset får, som sagt, dyslektikerna betala.
Informationsvideo och länk för att du, kära bloggläsare, själv skall kunna ta ställning:
Artikeln: Klicka här!
