Politikerna oense om de har makt över skolverksamheten eller inte. Märkligt!

Igår skrev jag också om rektorn på Solbergaskolan som gick på spa när skolan sparade in på resurserna till eleverna med särskilda behov. I dagens DN går två politiker ut och kräver att ansvarig politiker, Lotta Edholm, skall avsätta rektorn men:

”Både Karl Bern och Jan Bressler hade kontakt med partikollegan Lotta Edholm under onsdagen, och fick då beskedet att hon som skolborgarråd inte har rätt att avsätta en enskild rektor. Det ansvaret vilar på tjänstemännen.

- Jag blev väldigt förvånad över beskedet. Som skolchef bär hon det högsta ansvaret för skolorna här i Stockholm. Hade jag suttit på hennes stol hade jag sett till att ordna upp det här, säger Karl Bern och fortsätter:

- Vi politiker får aldrig glömma bort vilka vi representerar. Vi är inte ombudsmän för skolans rektorer, vi ska representera medborgarna. Om man någon gång måste trampa en rektor på tårna så måste man kunna leva med det.”( Dagens Nyheter 29 oktober 2009)

Snälla nå´n, om inte politikerna själva vet vilken makt de har över förvaltningarnas tjänstemän, hur skall vi vanliga medborgare då kunna agera emot höga tjänstemän, som agerar omoraliskt eller så nära gränsen till det olagliga som man kan komma? Inte heller tycks Skolinspektionen, JO eller JK kunna agera med kraft.

Något verkar ordentligt ruttet här, faktiskt, vänskapskorruption så det riktigt stänker om det. Eller har jag fel i mina onda aningar?

DN:s artikel: Klicka här!

Kommunernas strategier för att komma runt ”dysfunktionsproblemen” allt för vanligt!

Igår skrev jag om rektor Åkesson i Vellinge, Sundsgymnasiet, som i ett kåseri hånat dysfunktioner som t ex dyslexi. Nu tar pliktskyldigt Vellinge kommun avstånd från den egna rektorn i ett pressmeddelande. Detta är den alltför vanliga tågordningen i sådana här fall:

1. En rektor avslöjar vad denne egentligen tycker om elever med dysfunktioner.

2. Arbetsgivaren, kommunen, tar avstånd och drar den vanliga litanian hämtad från Skolverket.

3. Efter några veckor glöms det bort och verksamheten kan fortsätta som vanligt.

I Sydsvenskan vittnar också en förälder från Vellinge kommun att hennes son, som har dyslexi. inte fått den  hjälp under hela grundskoletiden som han har rätt till. Så Åkesson har antagligen endast gett uttryck för den syn man inom Vellinge kommun har på elever med dysfunktioner. Dessa elever är nog inte önskvärda och de kostar en hel del penningar som den här kommunen förmodligen använder till annat. Sådant vågar man emellertid inte uttrycka offentligt. Den kommunala fegheten är ju som bekant utbredd.

Kommunen säger sig i Åkessons fall värna om yttrandefriheten. Och jag säger bara: Om landets kommuner följt de mänskliga rättigheterna för sin personal fullt ut och inte bara när det var bekvämt för kommunen, skulle vi inte ha all den mobbning och kränkande behandling som vi har i dag på alltför många skolor( en minoritet dock, men en skola som kränker är en för mycket).

Länkar: Pressmeddelande Kommunen tar avstånd(SDS)

Rektor kallar dyslexi och anorexi uppfunna

Kränkningarna inom skolan fortsätter och fortsätter….

Det jobbas på ett nytt nummer och det finns åtskilligt att skriva om när det gäller dysfunktioner  i skolverksamheten runt om i landet. Inte minst de kränkningar som jag tar upp här på bloggen, de bara fortsätter och fortsätter… Detta skrivs det visserligen inte om i Dyslexia nätupplaga eftersom tidskriften på nätet tar upp i huvudsak mer vetenskapliga spörsmål.

Åter till kränkande behandling i skolans värld: Nu senast tog tydligen Uppdrag granskning i SVT upp ett fall, vilket jag ej själv sett. Men Svenska Dagbladet rapporterar om det. Klicka här!

Och det är som vanligt, politikerna bryr sig inte ett dugg om det. Om de hade gjort det, på allvar hade vi inte haft de här problemen ute i skolorna. Där mången personal och alltför många elever mobbas dagligen och där helt normala barn och ungdomar sätts i åtgärder som är vikta för den som har en tydlig och uppenbar skada, t ex utvecklingsstörning.

Om det hade gällt politikernas egna anställning, den egna situationen i arbetet eller det egna barnet, då skall ni tro att det blivit fart. Men nu är det ju andra som drabbas och då struntar de fullkomligt i det. De har ju sin trygghet i varje fall fyra år. Deras avgångsvederlag är ju sedan minst sagt generös om man får tro media. Däremellan sysslar de med sina favoritfrågor.

Tänk på det inför valet. Vem har ställt upp för dig som lärare i svårighet eller för ditt barn om du är förälder och vem har inte gjort det?

Nytt nummer av Dyslexia nätupplaga ute nu där Bertil Hults pris granskas

I det nya numret av Dyslexia nätupplaga, 6/2009, granskas Bertil Hults pris och ett glädjande och hoppfullt besked från regeringen med anledning av Kattmodellen.

Klicka här om du vill kika lite i gratisversionen!

Myndigheter, forskare och ideella organisationer förhindrar att dyslektiker lär sig läsa

Idag var det en sådan där dag igen när man tog del av nyheterna på dyslexiområdet då man blir ledsen i hjärtat. En ung tjej, 18 år, uttrycker det nämligen så här på allehanda.se, nu år 2009:

”– Jag gör allt för att slippa läsa, det är tufft och tar energi.”

Samtidigt skriver moderaten Margareta Cederfelt i en motion i riksdagen, författad den 30 september 2009:

”För att förbättra situationen för barn och ungdomar med dyslexi bör samtliga landsting införa personlig förskrivning av hjälpmedel, skoldatatek och utbilda lärare samt skolledare inom grundutbildning men även kontinuerligt under lärarkarriären.

Ett steg i rätt riktning vore att utreda möjligheterna till att utveckla en nationell plan för att på så sätt öka förutsättningarna för barn och ungdomar med dyslexi att erhålla adekvat stöd i grundskola och gymnasium oavsett bostadsort.”

Man förbättrar inte läsandet genom att ge tillgång till hjälpmedel utan då förhindrar man läsinlärningen, kära riksdagsledamot. De ideella organisationerna, med Dyslexiförbundet FMLS i spetsen och flera s k forskare, har ett stort ansvar för att det ser ut som det gör för den unga tjejen ovan . Istället för att klistra på henne ”Dyslexistämpel med rätt eller skyldighet att läsa genom kanaler(hjälpmedel)”, borde läsandet i alla former uppmuntras, så att denna 18-åring inte hade ont i magen när hon ser en text.

Riksdagen och regeringen har mycket dålig kompetens här och litar uteslutande på de ”forskare” och föreningar som ständigt predikar ”hjälpmedelseländet”; ”hjälp till självstjälp”.

Som jag sagt tidigare och tjatar vidare om detta nu: Detta lämnar fältet fritt till konsulter som Kattmodellen och andra vilka ser en möjlighet att tjäna penningar på dessa som blivit stjälpta i sin läsarsjälvkänsla, av forskningen,av regeringen, av riksdagen, av de egna organisationerna. Ja, av hela samhället som på ett enkelt sätt vill osynliggöra den som inte lär sig läsa som alla andra.

Hela artikeln: Klicka här!

Varför är ni politiker så vilsna när det gäller elever med behov av särskilt stöd?

Igår meddelade ju regeringen och utbildningsminister Jan Björklund att IV-programmet skulle läggas ner och att man samtidigt skulle öka inträdeskraven till gymnasiet.

Vad inte Björklund och regeringen tycks förstå är att eleverna med behov av särskilt stöd, både behöver mer resurser och inte minst mycken mer uppmärksamhet. Så här kan det nämligen te sig att vara engagerad förälder:

”Hans handikapp skapar irritation hos andra, det går nästan inte en dag utan att hans mamma får en påringning från skolan.” Nu har Olle hamnat i bråk igen”.
Olle har fått diagnosen ADHD, men det har inte resulterat i att han får ökat stöd i skolan.


– Lärarna är frustrerade över att det finns dåligt med resurser, Olle kanske inte kommer att klara målen för klass fem, säger Olles mamma.
Anna har kämpat för att Olle ska få mer hjälp i skolan, men utan resultat.


– Jag ringde till Anneli Hedberg (s), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, för fyra år sedan, hon skulle återkomma till mig när hon ” tagit del i ärendet” men jag har fortfarande inte fått något svar, säger hon.”(Katrineholms-Kuriren,  29 september 2009)

Det riktigt typiska här är ju att politikerna är så vilsna när det gäller de här problemen. De vägrar svara eller säger att de skall återkomma och gör det aldrig. Hur kan det vara så och Jan Björklund är du lika vilsen och okunnig? Det gäller faktiskt våra barn och ungdomar, samhällets och allas vår framtid.

Regeringen skärper kraven och avskaffar IV. Kan det hjälpa eleverna?

Idag skickade regeringen ut ett pressmeddelande:

”- Gamla IV ska bort. Vi måste stoppa utslagningen från gymnasiet, säger utbildningsminister Jan Björklund.

De elever som i dag går på IV-programmet är en heterogen grupp, med alltifrån studiemotiverade ungdomar som saknar något enstaka betyg till studietrötta ungdomar med stora kunskapsluckor. För att möta de olika behoven behövs tydliga, flexibla och individanpassade studievägar. Därför föreslås fem olika så kallade särskilda program för dessa elever:

- preparandutbildning,
- programinriktat individuellt val,
- yrkesintroduktion,
- individuellt alternativ samt
- språkintroduktion.

Dessa program ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram eller till att komma in på arbetsmarknaden.

Nya, skärpta behörighetsregler till gymnasiets yrkesprogram finns också med i förslaget. För att vara behörig ska eleven ha minst godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i ytterligare fem ämnen. Det innebär högre krav än i dag, då godkänt betyg krävs i svenska, engelska och matematik.”(Pressmeddelande den 28 september från regeringen)

Det första förslaget, att avskaffa individuella programmet, IV, låter ju bra eftersom IV-programmet misslyckats med sin uppgift, att alla elever skall få en gymnasieutbildning. Men det andra förslaget med skärpta behörighetskrav till gymnasiet, hur har Jan Björklund och utbildningsdepartementet tänkt där? Redan nu är det en stor minoritet som inte klarar dagens krav.  Kommer inte fler än i dagens IV-program att befolka specialprogrammen? Har man inte då bara strukturerat om utan att göra något reellt åt ”IV-problemet”?

”Alla vägar bär till att bli skolexpert?”

LÄRA Stockholm dimper ner på redaktionen. Den ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholm. Framsidan utgörs av en bild på Richard Gatarski. Men har jag inte sett honom förr? Var inte han ett av dessa ”New Ages gurus”  i början av 90-talet, som mer eller mindre avslöjades vara en ren bluff?

Nej, vid en kontroll av kopplingen till New Age, visade det sig att detta spår nog var felaktigt. Men han var väldigt lik dessa lycksökare i New Age-rörelsen för cirka femton/tjugo år sedan.

Enligt artikeln, som upptar hela  5 sidor av tidningsutrymmet, var han en förespråkare för bredband för tio år sedan.

Det verkar vara mycket lätt att bli betraktad som skolexpert. Catarski uppges vara ekonomie doktor och ser säkert det lätta sättet att tjäna penningar när han möjligen misslyckats  i IT-branschen. Precis som Lindblad som företräder Kattmodellen.

Men vad säger detta om utbildningsorganisationerna i Sverige? Kan föräldrar och elever bättre förstå varför elever med behov av särskilt stöd  inte får den hjälp som de är värda och berättigade till?

Mer om Richard Catarski i Dyslexia nätupplaga 6/2009. Vi skall verkligen kolla upp honom!

Skolans nästan medvetna socialisering in i kriminalitet genom att själva strunta i lagar och regler

I pressen läser man och på e-post får jag bekräftelse på att skolor och kommuner inte menar sig behöva följa lagar och regler som vi andra i samhället måste göra. Vad betyder den attityden i den offentliga verksamheten, som blir alltmer vanligt i Sverige, för det uppväxande släktet?

Den senaste i raden är Solbergaskolan som under en längre tid kränkt en elev som har autism och ADHD. De har fått kritik av Skolinspektionen, vilket både kommunen, Stockholm stad, och skolan högaktligen struntar i.

Det måste vara fullständigt hopplöst att vara förälder när man försöker skydda sitt barn och den instans, som har hand om ens barns uppfostran(den så viktiga sekundära socialiseringen), är den som kränker värst. I det här fallet hotas till och med föräldrarna med böter eftersom de inte ser någon annan råd än att skydda sin son genom att hålla honom hemma.

När i himmelens namn skall staten gripa in i det kommunala skoleländet. I varje fall är det så i allt fler och alltför många kommuner. Det finns självklart kommuner och skolor som sköter sig alldeles utmärkt, men de tycks bli färre och färre.

Läsa hela artikeln: Klicka här!

Glädjande besked idag från utbildningsdepartementet, men…

Flera utredningar tyder på att elevernas resultat inte i ringa utsträckning beror på bristande ledarskap och ren inkompetens. Det har nämligen inte varit ett absolut krav att de som leder skolverksamhet skall ha adekvat utbildning och kompetens för jobbet. Och det i en utbildningsorganisation.

Idag kom emellertid ett pressmeddelande från regeringen, utbildningsdepartementet. Rektorsutbildning blir obligatorisk för alla rektorer som anställs efter den 15 mars 2010. Kravet gäller även friskolor.

Det är alldeles utmärkt, men hur blir det då med de rektorer som redan är anställda; de som är biträdande rektorer och de lärare som har ledande befattningar på skolan? Alla dessa kommer ju att förhindra en förändring med kompetenta skolledningar på landets skolor. Då blir det som det alltid har varit i skolans värld, förändringarna tar årtionden för att riktigt slå igenom.

Sedan bör ju regeringen och utbildningsdepartementet gå vidare och kräva hög utbildning och kompetens i förvaltningsledningarna. Den låga utbildningen och inkompetensen när det gäller ledning av skolverksamhet gäller ju hela vägen från den ämnesansvarige läraren till förvaltningschefen.

Att vi har fått vänta så här länge på detta är minst sagt skandalöst. Hur många elever har fått lida och inte fått den utbildning som de är värda och har rätt till i väntan på ett utbildningskrav på dem som de skall se upp till som förebilder? Vilka förebilder sedan!

Så Jan Björklund, gör en riktig genomgång av hur förvaltningar sköts och leds i våra kommuner. Där finns det åtskilligt att göra för dig.

Stavningstävling sänder helt fel signaler till språkbrukarna!

Idag fick redaktionen ett pressmeddelande från Natur & Kultur som tillsammans med TV4 skall anordna en stavningstävling enligt amerikanskt mönster. De motiverar detta bland annat så här:

”Syftet med tävlingen är att främja kunskaperna och intresset för språk hos unga. Att kunna stava är inte i första hand att minnas hur ord ser ut i skrift. Det kräver framför allt att man har förståelse för hur vårt språk är uppbyggt. Stavningsutvecklingen är därför en spännande upptäcktsfärd i språket och går hand i hand med läsutvecklingen.”

Så kan man uttala sig om inte vet något alls om hur språket fungerar. Det är dock förödande för alla språkbrukare att hävda att stavning(vetskap om hur språket är uppbyggt(?)) är det mest väsentliga och primära för att främja läs- och skrivutveckling.

Det sänder helt fel signaler till språkbrukare som har bekymmer med skriften. Signalerna säger nämligen att om du inte behärskar stavningssystemet eller om du inte vet hur språksystemet är uppbyggt, har du också svårt att läsa på en godtagbar nivå, vilket inte är sant. Att de goda läsarna skulle ha en djupare förståelse för hur språket är uppbyggt är en myt, lanserad av ingen mindre än Ingvar Lundberg.

Dessutom uppmanar det språkbrukare att fokusera på ordnivå och därmed låsa läs- och skrivförmåga när de mer bör ha koncentrationen på högre lingvistiska nivåer.

Nej, fräls oss från alla dessa amatörer på det lingvistiska området; professorer i andra ämnen, lektörer på våra bokförlag etc etc!

Språklagen för ”alla” är här

Nu den 1 juli 2009 har vi en ny språklag och regeringen beskriver nyttan med denna bland annat så här:

”Allas rätt till språk och att samhället har ett gemensamt språk som alla kan förstå och använda är ytterst en fråga om demokrati.”

( Ur Sammanfattning av regeringens  proposition 2008/09:153 Språk för alla)

Men ingenstans kan man finna i lagen att alla har rätt att lära sig läsa och skriva på en godtagbar nivå i skolan. Inget händer nämligen om eleverna inte lär sig den viktiga basfärdigheten att kunna läsa och ingen talar om att det finns elever som lämnar skolan utan att kunna just tillägna sig en text –  läsa. De som inte kan läsa finns nämligen även i Sverige och det är ett enormt svek av vuxenvärlden att låta dessa ungdomar gå ut i livet utan att kunna , som man säger med anledning av den nu aktuella språklagen, delta på lika villkor i samhällslivet när de inte ens behärska den mest basala färdigheten, läsförmågan.

Ännu en tandlös och tämligen värdelös lag, som inte hjälper någon?

Nu är det sommarlov och ”snabbfix”-tider

Nu är det sommarlov för de flesta elever och jag hoppas att de har det skönt och kan njuta av ledigheten och hämta krafter till nästa läsår.

Men de skoltrötta; de som inte orkar med skolan, har nog inte lika skönt. Deras ångest finns säkert kvar, möjligen kan de reparera sina dåliga resultat i skolans sommarskola. Och tala om ”snabbfix”. Det lär gå på två till tre veckor sådant som inte har kunnat fixas på ett eller två år i normala skolan.

”Allas rätt till utbildning”, heter det så fint men jag tror inte att det har stämt på många år och regering och riksdag bryr sig inte så mycket om det i heller. De vill endast bättra på statistiken så att det inte syns och blir så uppenbart hur dålig skolväsendet egentligen är. Därför ordnar men ”snabbfix”. Men elever med olika former av särskilda behov lär inte bli hjälpta av sommarskolorna, om inte lärarna blir ordentligt pressade att sätta godkänt betyg ändå även om eleverna inte når upp till målen.

Är inte den gigantiska utbildningsbluffen uppenbar i dessa moderna tider? Förlorarna? Som vanligt eleverna som inte får den bildning som de har rätt till, vilket visar sig när de senare i livet skall utbilda sig vidare eller få ett jobb som de trivs med.

Demokrati och läsandet

Jag har alltid varit förvånad över hur okritiskt och nedlåtande man behandlar den som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Det finns också ekonomiska intressen bakom denna nedlåtande attityd och det skall vi aldrig förglömma i sammanhanget.

I Dagens Samhälle går nämligen de som tjänar penningar på s k  Lättläst, ut i en debattartikel, antagligen utan vederbörlig faktaunderlag och hävdar implicit att det låga deltagandet i EU-valet kan bero på att det saknas lättläst information.

En av undertecknarna är professor Mats Myrberg, som visserligen länge gjort ett oseriöst intryck(han är ju inte expert på t ex dyslexi, vilket han gärna vill framstå som och håller föreläsningar i ämnet) men att en vetenskapsman lånar sig till sådana här spektakulära utspel i Mammons tjänst, är förödande för forskningen.

Varför i himmelens namn skulle inte den som har läs- och skrivsvårigheter förstå att man kan rösta i EU-valet? Är även hörseln drabbad och alla andra förmågor som inte har med läsandet att göra?

Däremot är det väl en demokratisk rättighet att få lov att avstå från att rösta även i EU-valet.

Artikeln: Klicka här!

Biblioteken viktig för alla elever!

Folket publicerar en mycket angelägen och viktig debattartikel idag från personalen på Skogsängsskolan i samband med att man lägger ner många skolbibliotek:

”Att biblioteket finns nära till hands är också mycket viktigt för de elever som bor i närområdet. Inte minst för barn till ensamstående föräldrar, barn med annan språkbakgrund osv. Många av dem tar sig inte alls ner till centrum för att gå till biblioteket där. Där är det heller ingen som känner dem och hejar på dem.”

Biblioteken är viktig för alla elever: Elever som tycker om att läsa; elever som har ett läsmotstånd; elever med annan modersmål än svenska etc etc. Biblioteken har en unik kunskap att finna böcker till alla barn och ungdomar utifrån deras intressen.

Vet makthavarna om hur viktiga biblioteken är för läsandet?

Artikeln: Klicka här!

Regeringens förslag om ny gymnasieskola välkomnas. Vad tycker du?

Idag kom ett pressmeddelande. Regeringen avser att förändra gymnasieskolan helt. Bland annat skall inte gymnasiets yrkeslinjer längre kunna ge behörighet till högskolan. Dessa linjer skall mer strikt anpassas till det framtida yrket.

Detta välkomnas eftersom jag anser att dagens gymnasieskola inte klarar av att ge alla elever den bildning som de i och för sig så väl behöver. Vi som har velat våra ungdomar så väl, så väl, får ge oss. Det håller helt enkelt inte!

Vad tycker du,kära bloggläsare, om detta?

Kommunalråd i Malmö:”Det gör kanske att de inte märker den, säger Agneta Eriksson”.

Nu är det vetenskapligt bevisat, elever med särskilda behov har det särskilt besvärligt i Malmö. Forskare från Malmö högskola har nämligen kommit fram till:

”Forskningsrapporten visar att mer än hälften, 57 procent, upplever att de inte fick något extra stöd i skolan.”

Malmös kommunalråd Agneta Eriksson(s) besvarar detta med:

”– Det är elevernas upplevelse. Mycket av stödverksamheten är integrerad i  den  vanliga undervisningen. Det gör kanske att de inte märker den, säger Agneta Eriksson.”

Först tänkte jag: ”Läste jag verkligen rätt”. Sedan är det bara att ställa den retoriska frågan till kommunalrådet med ansvar för skolverksamheten i Malmö: ”Tror du att elever med särskilda behov är så avtrubbade och har så bristande intelligens att de inte ”märker” när de får hjälp?”.

Det illustrerar däremot den enorma brist på kompetens som politiker i ledande ställning, vilka styr Malmös skolor, kan ha. Detta gör naturligtvis att de tillsätter höga tjänstemän och skolledare på skolorna med samma låga kompetens som de själva.

Bara att konstatera, som jag gjort så många gånger i denna blogg: Stackars elever och lärare i Malmö med sådana ledare för verksamheten. Med hopp om att det inom en snar framtid blir bättre och att hela ledningsstrukturen för skolverksamheten i Malmö,byts ut med ledare vilka har kompetens och insikt.

Artikeln: Klicka här!

Att tysta lärare, dåligt för skolverksamheten?

Jag har under ganska lång tid försökt uppmärksamma den bristande respekten för mänskliga rättigheter inom den offentliga verksamheten i Malmö, främst då skolverksamheten som är så viktig för kommande generationer.

Nu får jag indirekt medhåll av en forskare vid Lunds universitet som framför synpunkter i dagens Sydsvenska Dagbladet på tystandet av kritiker inom det offentliga. Det är Louise D Bringelius och hon framför bland annat följande mycket viktiga fakta ur forskarsynvinkel:

”Bristen på öppenhet i de offentliga organisationerna signalerar en instrumentell människosyn. Ändamålet helgar medlen och det saknas respekt för individen. Synsättet rimmar illa med den allmänna samhällsmoralen.

Man kan också notera att det finns en meddelarfrihet som enligt lag måste respekteras.

Ett vanligt sätt att legitimera sanktioner mot kritiker är att hävda att kritiken är baserad på rädsla och hotar verksamheten. Synsättet signalerar dock knappast respekt för professionens kompetens, och det rimmar illa med logiken i det kunskapssamhälle som idag växer fram.

Kritiken kan också ses som en kraft som snarare gynnar verksamheten – såväl professioner som offentliga ämbetsmän utmärks nämligen av en stark lojalitet till samhället och ansvarstagande för organisationens välgång.”

Malmös kommunledning i allmänhet och Ilmar Reepalu i synnerhet: Kommer ni eller du att göra något åt den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Skåne och särskilt i Malmö inom den offentliga förvaltningen? Tror ni eller du inte att det skadar skolverksamheten i Malmö att tysta lärare och göra dessa rädda och osäkra?

Skolresultaten talar, anser jag, sitt mycket tydliga språk. Eleverna får verkligen inte den undervisning de är värda eftersom höga chefer inte lyssnar på professionen och de har i regel också låg kompetens för chefsuppdraget.

Artikeln: Klicka här!

Robot ersätter lärare?

Så här i kristider för nästan alla yrkesgrupper rapporterar DN idag om japanskt försök med att ha en robot som lärare. Det vore väl idealet för alla landets utbildningsförvaltningar och skolledningar. Då slapp man ju att, i varje fall på ytan, försöka behandla lärarkollektivet väl. En robot säger ju aldrig emot. Och den var också ganska duktig enligt den japanske forskaren:

”Roboten fjärrstyrdes dessutom av en mänsklig hand, men gick ändå hem bland barnen, hävdade professor Kobayashi.” ( DN, 12/3-09)

Artikeln: Klicka här!

Hatet emot skolverksamheten är tydligen världsvid

Nu har det hänt igen. En ung man har kommit tillbaka till sin skola och skjutit av sig sitt hat. Denna gång i Tyskland.

Det är bara en tidsfråga innan det händer även i Sverige. Ett gäng var på väg här i Malmö för några år sedan, men lyckligtvis gick det inte så långt—då.

Som jag påtalat många gånger förr i bloggen, saknar skolverksamheten professionella oh yrkeskunniga i chefställningar i olika positioner i verksamheten. Flera av dessa saknar faktisk adekvat utbildning och det i en utbildningsorganisation, och jag gissar att det är samma problem över hela världen.

En sådan struktur, med personal som i huvudsak saknar utbildning för sitt uppdrag. inger självklart inte förtroende och trygghet utan tvärtom en enorm osäkerhet och otrygghet, vilket ger sig till känna senare i livet i alla dessa ungdomars inre. ( De flesta har nog trygga föräldrar som kan kompensera men alla har inte det.)

Den ångest som uppenbarligen är planterad av skolverksamheten och som kan få sådana ödesdigra konsekvenser, tar verkligen samhällena och regeringarna ansvar för den frustrationen som tydligen när som helst kan utlösas? Nej, det verkar inte så utan de står varje gång det händer  med gapande munnar: Varför händer detta?

Hur många skott skall behöva avlossas innan politikerna inser allvaret i de strukturella bekymren i skolans värld på vår runda jord?

Artikeln: Klicka här!

Det är inte lätt att bo i Skåne när man inte riktigt passar in

Nu kommer allt tätare rapporter om att Region Skåne inte behandlar de medborgare väl som har olika former av dysfunktioner. Självklart blir besvären då än värre. Det senaste från P4 Malmö:

”Då begärde en remiss för en neuropsykiatrisk utredning. Föräldrarna fick då veta att väntetiden skulle bli tio månader.

Nu kritiserar Socialstyrelsen psykiatrin för långa väntetider, för att tonåringen inte erbjöds alternativa mediciner och för brister i remisshanteringen.

Ledningen för psykiatrin får nu sex veckor på sig att förklara hur de ska göra för att rätta till sina rutiner. Så sent som i november var det Arbetsmiljöverket som kritiserade psykiatriska kliniken i Helsingborg för överbeläggning, bristfälliga rutiner och för lite utbildning.”

Varför är det så i just Skåne? Eller är nonchalansen emot dem som inte passar i normalitetstänkandet, vad det nu är, ett bekymmer även i andra delar av vårt avlånga land?

Artikeln: Klicka här!

Dagens språkfascism förklädd till omtanke

TT rapporterar enligt Svenska Dagladets nätupplaga:

”Ungdomar som besöker två kommunala fritidsgårdar i Malmöstadsdelen Rosengård får bara prata svenska. Den som bryter mot regeln riskerar att bli utkastad eller att föräldrarna kallas till gården, rapporterar Sveriges Radios P3 Nyheter.”

Att tvinga barn och ungdomar att endast tala svenska och att aldrig få tala sitt modersmål med sina kompisar är en fruktansvärd språkfascism som blir allt mer vanlig även i svenska skolor.

Det bidrar i varje fall inte till en positiv inställning till svenska språket när det behövs uppmaningar som kopplas till repressalier.

Hur tänker dessa språkpoliser? Det finns nog ingen djupare tanke bakom utom ett visst bråte av fördomar och dylika otäcka ting. 

Artikeln: Klicka här!

Medborgare: Myndigheter får lov att kränka Dig på det grövsta sätt!

Nu är det fastslaget: Myndigheterna får lov att kränka oss i värsta diktaturstil. Åklagaren har nämligen lagt ned förundersökningen av de poliser som allvarligt kränkt medborgare på Rosengård i Malmö.

Så här låter det i Aftonbladet idag: ”Chefsåklagare Kristian Augustsson på Riksenheten för polismål i Malmö beslutade i morse att inleda en förundersökning mot de tre polismän som uttalade sig olämpligt under upploppen i Rosengård. Men redan nu på eftermiddagen lade han ner den.”

Artikeln: Klicka här!

Myndigheterna i Malmö föraktar malmöborna

Det kommer nästan varje dag fakta som bekräftar att Malmö stad föraktar sina egna medborgare. Idag rapporterar Sydsvenskan:

“Kravallpoliserna sitter i sin buss och pratar om att ge en Rosengårdsungdom stryk. 

”Den lille jävla apajäveln. Ska jag göra han steril när jag får tag på honom?” 
Någon skrattar. En kollega fyller i: 
”Ja han ska ha sig duktigt med stryk så han inte kan stå på benen”. ”

I den här miljön skall skolan undervisa sina elever om demokrati och kritiskt tänkande. Därtill bör eleverna få en humanistisk och någorlunda djup bildning. Detta motarbetas emellertid helt tydligt av myndigheterna i Malmö; förvaltningar, socialkontoren, polisen, skolledningar etc etc.

Bli inte förvånad om våldet i Malmö blir än värre om  fem eller tio år. Malmös myndigheter har ju gjort allt för att odla fram aggression och fientlighet.

Detta är verkligen inte tillfälligheter. Det är en kultur som stadens starka parti, SAP, bäddat för under mycket lång tid, sedan 70-talet faktiskt. Det enda de politiska makthavarna säger är: ”Vi litar på tjänstemännen”. Och det gör de vad än dessa tjänstemän gör. De kan strunta i regler och lagar på ett sätt som vanliga medborgare inte kan.

Det saknas faktiskt ord vad jag tycker om makthavarna i Malmö. Hoppas de inte finns på andra ställen i Sverige.

Artikeln: Klicka här!

Regeringen. Är de måna om att grunda sina beslut på fakta?

Statsrådet Nyamko Sabuni har hamnat i bryderi. Integrations- och jämställdhetsministern samt faktiskt demokratiministern, har presenterat och mottagit en vetenskapligt undermålig rapport från Förvarshögskolan om bekymren på Rosengård här i Malmö.

Själv reagerade jag på att man använde termen respondenter istället för det brukliga informanter. Rapporten har ju som alla vet underkänts av etablerade forskare på området.

Trots detta dåliga och erbarmliga underlag, så framhärdar ministern bland annat på Newsmill och pekar på enstaka händelser:

”De senaste nätterna har det utbrutit stenkastning mot bilar, fyrverkerier avlossade mot polis och bränder i Rosengård i Malmö. Den hotfulla miljön innebär att räddningstjänsten drar sig från att ta sig till bostadsområdet. Stenkastarna har lyckats skapa våld och konfrontation samt begränsa tillgången till grundläggande samhällsservice. Offren är de boende i Rosengård.”

Och detta är en regering som sagt att kunskap, kompetens och forskning är väldigt viktigt men själv lyssnar inte regeringen på den kunskap, kompetens och forskning som finns. 

 Ja, ja, vad kan man säga?

Artikeln på Newsmill: Klicka här!