RSS

Finns det en “dyslexilight”?

07 Jul

Dyslexi är ett besvärligt begrepp. Ja, det finns språkforskare som säger att syndromet inte finns utan att det är en form av språklig störning. Då och då dyker det också upp föreställningen att det finns personer som har “lite dyslexi”; “en släng av dyslexi” etc etc. 

Nina Jansdotter, ”karriärstränare”, uttrycker denna inställning till dyslexi så här:

Bokstäver problem ibland Ett annat exempel är den lättare dyslexi som Nina Jansdotter alltid har fått kämpa med. Handikappet gör sig påmint när hon nu ska läsa in sina texter som ljudböcker.

– Jag stakar mig ibland. Det blir en mental utmaning att genomföra projektet. ”

(www.skanskan.se)

“Att staka sig”, skulle alltså vara dyslexi. Så är det naturligtvis inte, i så fall skulle vi alla vara mer eller mindre dyslektiska. Sådan okunskap bland journalister är en skam för kåren men så är de ej heller i allmänhet särskilt intresserade av djupare kunskap om syndromet utvecklingsdyslexi, vilket är mycket beklagligt.

Nej, jag tror inte det finns “dyslexilight”. Tror du, kära bloggläsare?

Annonser
 
2 kommentarer

Publicerat av på juli 7, 2008 i Diagnos, Dyslexi

 

2 svar till “Finns det en “dyslexilight”?

  1. Nina Jansdotter

    juli 9, 2008 at 9:19 e m

    Hej

    Det blev lite otydligt i artikeln. Jag kunde inte se skillnad på b och d när jag gick i grundskolan och gymnasiet och det räknas nog som dyslexi. Lätt eller svår vet jag inte. Jag har jobbat mycket med självförtroendet och även gjort läs och skrivträning på universitetet och nu är det mycket lättare men som skulle framgått tydligare i artikeln – mina gamla svårigheter gör sig fortfarande påminda när jag ska läsa högt och det är det som gör det extra jobbigt vid ljudboksinläsning. Fast jag försöker tänka att jag gör det ”bra nog” och så verkar det vara för producenterna har varit nöjda. Men det kräver en helt del mentalt fokus från min sida så visst blir jag trött. Fast glad för att det går att utvecklas.
    Fortfarande har jag dock väldigt svårt med skillnaden vissa siffror – dyskalkyli har jag numera fått lära mig att det heter, så tur att jag inte bestämde mig för att bli ekonom… jag gifte mig med en istället…

    🙂

    Med vänlig hälsning
    Nina Jansdotter

     
  2. Sigrinn

    juli 14, 2008 at 11:42 e m

    Jag tror att diagnosen dyslexi används nästan lite hipp som happ, tyvärr. Att ibland får en del barn diagnosen fast det egentligen inte är dyslexi de lider av. Det kan vara koncentrationssvårigheter, ögonproblem m.m. För hur skulle annars dyslexi kunna växa bort? Och hur skulle annars en del lärare kunna arbeta med elever som enligt andra ”helt klart har dyslexi” men som efter ett par år med rätt undervisningsmetoder inte har några som helst problem att vare sig läsa eller skriva?

    Jag tror inte det finns dyslexilight. Jag tror det finns dyslexi och jag tror det finns människor som felaktigt fått diagnosen (och ibland gömmer sig bakom den).
    Däremot så beundrar jag verkligen människor som trots sin dyslexi vågar uttrycka sig mycket i skrift (bla. en gammal lärare till mig, som aldrig drog sig för att skriva på tavlan eller läsa högt).

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: