RSS

Läsförmåga och professorer

21 Sep

På DN:s debattsida idag går fem professorer med Inger Enkvist i spetsen, professor i spanska vid Lunds universitet(säkert kompisar) till angrepp emot skolpedagogerna Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm tidigare inlägg om skolornas bristande resultat.

De inleder med att peka på vissa elevers läsförmåga:

”Finland har till exempel satsat medvetet på en läspedagogik som gett till resultat att svagare elever får hjälp från första början. Här har man kommit nära det svenska mantrat om att ”alla skall med”. Dessvärre har Sverige långt fler elever på de lägsta läsnivåerna – här skymtar början till en bortsortering som förstärks med åren.”

Man kan dock inte jämföra finskan med svenskan på det sättet när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Det är helt skilda språksystem.

Sedan tror de sig ha funnit lösningen på bekymret:

TVÅ TYDLIGA REKOMMENDATIONER finns för att nå förbättringar av elevernas utveckling och prestationer. Skolor måste få autonomi att anställa kompetenta lärare och värderingen av en skolas framgång måste ske i ett system med central utvärdering – till exempel nationella prov. Den viktiga slutsatsen i McKinsey-rapporten är att de elever som har svårast att lyckas i skolan tjänar mest på en sådan pedagogik där man genom att mäta resultaten försäkrar sig om att alla kommer med från början. Bara det man mäter kan man förbättra.”

Betyder ovanstående resonemang att följande kan vara rätt läsmetod och slutsats: Köra den s k ljudmetoden med eleverna i de första klasserna(eller phonics internationellt) och sedan mäta hur långt eleverna har kommit i sin läsutveckling regelbundet, så är läsproblemen lösta?

Tror verkligen professorerna på allvar att det är så enkelt? Då har ju de som förespråkar Kattmodellen rätt!

Artikeln: Klicka här!

Annonser
 
2 kommentarer

Publicerat av på september 21, 2008 i Dyslexi, Forskning, Skolan, Specialpedagogik

 

2 svar till “Läsförmåga och professorer

  1. Anon.

    september 21, 2008 at 1:08 e m

    >”Man kan dock inte jämföra finskan med svenskan på det sättet när det gäller läs- och skrivsvårigheter. ”

    Men man kan jämföra svenska med svenska. I Finland läser många elever svenska. Det finns till och med kommuner i Finland som språkligt sett anses ”svenskare” än kommunerna i Sverige på grund av att så många pratar svenska som modersmål. För övrigt, varför ska man i en läsning begränsa författarnas argumentation till språkämnen? Läs och skrivfärdigheter är grunden för att tillgodogöra sig många ämnesområden.

    Vad är relevansen av de metoder som används i undervisningen, som t.ex. ”ljudmetoden”? Det är kanske relevant i jämförelsen med Finland, men är det verkligen en bidragande faktor till skillnaden mellan länderna – som kommentaren trots alls själv ställer sig kritisk till? Är det inte pedagogiken (läs: didaktiken) som kritiseras och bristen på kompetens att förmedla den – att 1) staten måste ta ett ansvar att förse skolorna med kompetenta lärare och 2) forskarna i pedagogik har ett ansvar att sträva efter en gedignare pedagogik oberoende av de ekonomiska förutsättningarna?

    Det verkar som om författarna angriper ett bredare spektrum än den utbildning som vanligtvis utförs i lågstadiet, eller syftar användandet av sk. ljudmetoden här på språkstudier utöver svenskan (och mellanstadiets engelska)?

    Överhuvudtaget är det väl bra att ämnet uppmärksammas i Sveriges största dagstidning och att en debatt förs mellan det akademiska och den studieförberedande grundutbildningen, om alla som vill ska med.

     
  2. Lövet

    september 22, 2008 at 8:48 f m

    Jag konstaterar att Tommy W ironiserar över artikeln och också att han INGENSTANS presenterar en metod som skulle vara bättre än att mäta; Mäta och sedan och styra, vilket väl alla (utom möjligen Tommy W) förstod var vad författarna menade när de i inledningen refererade till med ”Finland har till exempel satsat medvetet på en läspedagogik som gett till resultat att svagare elever får hjälp från första början. ”

    Dvs ”mät” för att identifiera vilka som behöver stöd och ge dem sedan stöd efter behov.

    Försvaret av flumpedagogikens misslyckande tar sig allt mer löjeväckande former.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: