RSS

Farligt att vara kritisk och ifrågasätta diagnos. Varför är det så?

14 Nov

teenphI skolan får man lära sig att vara kritisk och gå emot strömmen men när man verkligen gör så, blir det verkligen problem. Som jag även sett i kommentarerna på den här bloggen, är det mycket känsligt att ifrågasätta diagnoser. Jag har bland annat hävdat att en diagnos som DAMP är märklig och att den som fått diagnosen dyslexi och sedan blir hjälpt av en metod som Kattmodellen, stämmer till eftertanke.

Jag är dock inte ensam om att ifrågasätta och vara lite modig. En modig journalist på Gotlands Tidningar är Lars Lundström. Han ifrågasätter också fenomenet ADHD och skriver följande med utgångspunkt i Eva Kärfves bok ”Hjärnspöken, DAMP och hotet emot folkhälsan”:

”Varför var diagnosen så viktig att den inte fick diskuteras? Skuldfriheten? Eller att barnets problem äntligen erkändes? Men åter – varför krävdes en diagnos? Socialstyrelsen drog dock öronen åt sig och gav Thomas Ljungberg i uppdrag att gå igenom den samlade forskningen i ämnet. Han kunde konstatera att det faktiskt förelåg ett mycket begränsat stöd för uppfattningen om ADHD/DAMP som en neuropsykiatriskt betingad störning.[…]

Ljungberg noterar den enorma mängden bevis för att så kallade orsaksförhållanden kan verka i motsatt riktning. Även om det är möjligt att påvisa förändringar i vissa hjärnområden, så är det därför inte möjligt att fastställa om dessa förändringar är orsak till individens svårigheter eller om de orsakas av svårigheterna.[…]Varför är det då så svårt att acceptera att koncentrationssvårigheter kan utvecklas under vissa miljöbetingelser, men inte under andra?

Är det som vanligt läkemedelsindustrin som styr och enbart är intresserad av att sälja mängder av kemiska preparat, inte av att finansiera forskning kring miljöeffekter och hur koncentrations-svårigheter kan undvikas eller tidigt tränas bort?”

Och självklart blev han genast attackerad av dem som säger sig veta mer:

”jag kan inte förstå Lundströms behov av att trampa på människor som har fått diagnosen ADHD. Inte heller förstår jag hans behov av att attackera föräldrar till barn med denna diagnos.”(Rosita Brolin)

”Författaren är ingen känd auktoritet på området. Vi ser också direkt att hans åsikter ligger långt ifrån det som Socialstyrelsen, FN:s forskningsorgan Unesco med flera andra auktoriteter på området idag hävdar.[…]Vi blir bestörta när vi inser att han tror att diagnosen skulle kunna ställas i stort sett på vem som helst som känner sig okoncentrerad och rastlös, vid ett enda läkarbesök. Så går det naturligtvis inte till! För att avgöra om en person har ADHD krävs en noggrann utredning.[…]Vi ställer oss också främmande till påståendet att ADHD främst skulle drabba socialgrupp tre. I själva verket finns detta funktionshinder i alla samhällsklasser och i alla yrkesgrupper. En sak är vi dock överens med Lundström om. Självklart har även miljön stor betydelse för hur livet blir för en individ.”(Anki Sandberg, Ordförande Riksförbundet Attention, Kina Sundahl och  Mikael Lindholm Vice ordförande Attention Gotland)

Ett samhällsfenomen som inte får diskuteras och sättas under debatt, är det något lurt med. Företrädarna för Attention säger ovan att Lundström inte är expert. Men är Anki, Kina och Mikael själva experter? Eller får man endast ha synpunkter när man har rätt åsikter i sakfrågan?

Ja, som jag hävdat tidigare och därmed instämmer i Lundströms  rättmätiga ifrågasättande av tämligen diffusa diagnoser, som avser möjligen normala beteenden, att t ex stänga av när det är för tråkigt i skolan men ha enorm koncentration när det gäller ett spännande tv-spel hemma där man trivs. Det är något som inte stämmer här och är ett verkligt hot mot folkhälsan, som Kärfve sedan länge hävdat.

Källa:helagotland.se.

En av Lars Lundströms artiklar: Klicka här!

Annonser
 
2 kommentarer

Publicerat av på november 14, 2008 i ADHD, Diagnos, Forskning

 

2 svar till “Farligt att vara kritisk och ifrågasätta diagnos. Varför är det så?

  1. Janne

    november 14, 2008 at 5:04 e m

    Jag undrar i mitt stilla sinne vilken din agenda är i det här fallet? Vad du egentligen menar när du talar om ”möjligen normala beteenden, att t ex stänga av när det är för tråkigt i skolan men ha enorm koncentration när det gäller ett spännande tv-spel”?

    Koncentrationssvårigheter behöver inte vara – och är sällan – helt ofrivilliga. Men jag förstår ändå inte ditt resonemang här. Skulle dessa felaktigt diagnosticerade ADHD/DAMP-elever helt enkelt själva valt bort sin skolgång (till förmån för t.ex. dataspel)? Och i så fall, vems är ansvaret?

    Diagnosen har ändå till fördel att problemet definieras som skolans ansvar (även om det ansvaret inte alltid tas), medan självvalda koncentrationssvårigheter, eller s.k. ”mentalt skolk”, är elevens eget val och därmed övervägande föräldrarnas problem.

    Men andra ord, och med grund i min tolking av det du skriver ovan: Ogillar du skolornas satsningar på dessa elever och i så fall, varför?

     
  2. Kjell Isakson

    december 22, 2008 at 9:23 e m

    Alla hjärnor vilka minst saknar 5-7 mm heltäckande skikt av fettsyre-neuronledande Grå Hjärnsubstans kommer att drabbas av mentala rubbningar, ”korsslutningar” i form av märkliga namn och bokstavsdiagnoser.
    Denna uppkomna ”hjärnfettnutrionsrubbning” obligatorisk mental rubbning går enkelt att ”rekonditionera” med ett fettsyrekosttillskott vid namn VitalHjärna Substitut Grå Hjärnsubstans.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: