RSS

Tvångsvård av barn, en lösning?

23 Jan

Hooded boyI dagens Sydsvenska får man ta del av ett livsöde som stämmer till eftertanke och ett stort obehag. Det är en grabb som inte duger, som inte passar in i de vanliga mönstren. Det är stundtals skrämmande läsning:

”Skolgången har aldrig fungerat. Thomas har svårt att koncentrera sig. Han blir allvarligt mobbad. Han kommer i bråk med andra elever. Under låg- och mellanstadiet utökas insatserna kring honom – från elevassistenter till skoldaghem. Lärarna vittnar om att det inte är något fel på Thomas intelligens, men att han lätt blir aggressiv och inte klarar av att sitta mer än korta stunder med sina uppgifter. 
Mobbningen blir grövre. […]

I mars det året hänger Thomas upp en livrem i en krok, klättrar upp på en stol och sticker huvudet genom snaran, men avbryter självmordsförsöket. I slutet av maj rispar han sig i handlederna med en kniv. 

Utmattad av bråk och slagsmål, och skrämd efter att Thomas vid ett tillfälle tagit strypgrepp på sin lillasyster, kör Ann den 28 maj till barn- och ungdomspsykiatrimottagningen och söker akut hjälp. 

Han ligger inne i nästan två månader. Han får nästan dagliga utbrott. Flera gånger tvingas personalen kalla på vårdare från vuxenpsyk för att hålla fast honom. Läkarna försöker hantera hans ångest och aggressivitet med tunga mediciner. 

En dag när Ann besöker Thomas säger hon att han inte längre får spela dataspel. Ett nytt utbrott tar vid och läkarna beslutar om tvångsvård. ”Grund för LPT är allvarlig psykisk störning på basen av traumatisering, depression och med uttalade suicidhot tidigare och en uttalad aggressivitet med våldsamhet”, skriver läkaren i hans vårdintyg. 

Den 28 juni beslutar länsrätten fortsatt tvångsvård av Thomas. 

En lång rad psykologtester genomförs. De visar på stark ångest, depression och ilska. Hans självkänsla är däremot i botten. Dessutom bekräftar testerna vad Ann länge misstänkt: att Thomas med största sannolikhet har adhd. ”

Professorn i barnpsykiatri, Per-Anders Rydelius kommenterar:

”Tvång mot barn borde vara ”utomordentligt sällsynt” i vården, säger Per-Anders Rydelius. Livshotande eller allvarligt självskadande tillstånd är de enda riktiga skälen. ”

Man frågar sig verkligen om man behandlat den här pojken på rätt sätt från början. Åtgärder från samhället kan ju verkligen förvärra situationen och ge ett barn en stämpel: Du duger inte! Och de tär alldeles uppenbart att det här barnet upplevt det så, eftersom han försökte men inte vågade ta sitt eget liv.

Är tvång verkligen en lösning här? Är det inte istället ett utmärkt exempel på att samhället hjälper till att skapa farliga och aggressiva individer, som skriker efter omsorg och djupare omtanke?

Huvudartikeln: Klicka här!

”Professorsartikeln”: Klicka här!

Annonser
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: