RSS

Diskrepansen mellan skola/”experter” och föräldrar/allmänhet är enormt stor i dysfunktionssammanhang

02 Jun

badschoolph

De två senaste kommentarerna här på min blogg och en i raden av artiklar i DN, sätter fokus på ett enormt problem när det gäller barn och ungdomar med olika former av dysfunktioner, ADHD, dyslexi etc etc.

Föräldern skrev nyligen: ”Oss har skolan både försökt att hota och att skuldbelägga. Senast idag hotade rektorn med att anmäla oss till socialtjänsten i stället för att skolan tar tag i mitt barns problem och tillhandahåller tillräckliga resurser.”

Så får inte en rektor behandla föräldrar som är rädda för att det skall gå illa för deras barn, vilka eventuella problem de annars har är irrelevant i sammanhanget. Och det kan verkligen gå illa. Det kan i värsta fall resultera i missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet och där tar skolan inte sitt ansvar.

Precis som rektorn ovan antyder menar skolan att det är ytterst föräldrarnas fel att deras barn inte kan lära sig som alla andra eller kan uppföra sig som majoriteten av elever. Men eleverna kommer till skolan med olika egenheter som har med deras familj att göra och det är skolans skyldighet att utveckla varje elev utifrån sina förutsättningar och utgångspunkter, d v s utifrån de egenheter som elever fått hemifrån och bygga vidare på detta till något positivt.

Det är dock ett faktum att skolverksamheten inte utvecklar eleverna utifrån deras förutsättningar utan att de elever som inte passar in i skolvärldens inbillade normalitetsmall, utvecklas istället av skolan till elever med dysfunktioner av olika slag. Skolan har t o m en stab för just detta syfte; specialpedagoger, sjuksköterska och kanske externa logopeder etc etc.

Ja, jag vet att detta är kontroversiellt det jag nyss skrev men jag är nästan alldeles säker på att elevernas dysfunkioner har främst strukturella orsaker på ett makroplan i samhället och på ett mikoplan i skolans värld. Det är verkligen inte familjernas fel. De familjer vars barn inte passar in i mallen, tvingas emellertid in i dysfunktionernas virrvarr och det är enormt plågsamt för föräldrarna att se sina barn lida och inte kunna göra något. Den som anmäler händer nämligen detta:

DN den 31 maj 2009:” ‘Sedan pojken började stanna hemma från skolan i januari 2009, går det inte att se att skolan arbetat med motivationsskapande åtgärder i någon större utsträckning.’ Formuleringarna i Skolinspektionens bedömning är med avsikt desamma som när Skolverket kritiserade Solbergaskolan för sin behandling av Fredrik redan 2006, berättar Tommy Nilsson.”

Artikeln: Klicka här!

Ja, skolor anmäls och Skolinspektionen ryter till lite. Vad händer sedan? Ingenting. Kommuner och skolor kan bryta emot lagen bäst de vill. Detta vill den nuvarande ministern ändra på. Låt det komma snabbt och stäng genast skolor som den ovan!!

Annonser
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: