RSS

Skolledningarnas fientlighet gentemot dysfunktioner tar sig allt mer groteska uttryck i Skåne

10 Nov

evilphJag tycker att det är bra att allmänheten får se hur ointresserade, jag rent ut sagt fientliga, vissa skolledningar kan vara när det gäller dyslexi och liknande dysfunktioner. Tidigare har detta förakt varit dolt bakom hänvisning till bristande resurser. Nu däremot visas det upp i all sin groteska ondska. Varför det just nu blir så, kan man ju bara spekulera om. Och varför oftast i Skåne? Några säkra svar finns nog inte. Slump?

Denna betraktelse efter att ha läst om en tjej i Svedala som inte fick informera om sin dyslexi för rektorn. Detta ställningstagande från skolledningen eftersom den skola som rektorn leder, Centralskolan, inte behandlat den här tjejen, som har dyslexi, särskilt väl. Så här skriver SDS:

”I tisdags kväll berättade före detta elevrådsordförande Elin Karlsson om sina första två år på gymnasiet. En del i hennes historia handlade om hur viktigt det var att välja en skola som kunde hjälpa henne med dyslexin. Hon berättade också att hon upplevde högstadietiden på Centralskolan som problematisk och att hon kände att hon inte fick tillräckligt med hjälp.

– Rektorn förklarade att de inte ville att jag skulle komma om jag inte ändrade min historia. Med andra ord, om jag skulle berätta om min dyslexi fick jag stanna hemma, säger Elin Karlsson.

Hon sitter med i ungdomsrådet och känner rektor Boel de Maré. Trots det ringde Jeanette Sörensen, studie- och yrkesvägledaren på Centralskolan på uppdrag av rektorn och berättade vad rektorn hade bestämt. Men Elin Karlsson nöjde sig inte med det utan ringde upp Boel de Maré för att få informationen direkt från henne.

– Det var jättejobbigt att ringa Boel. Hon var irriterad och förklarade för mig att jag uttryckt mig illa. Fast hon var inte ens på mötet och hörde vad jag sa, säger Elin Karlsson.

– Det stämmer att jag inte var där men jag går efter vad en förälder har sagt till mig. Det var inte jag som anordnade mötet och jag förstår inte varför jag har blivit inblandad i detta, säger Boel de Maré.

Men du stoppade Elin Karlsson från att prata på torsdagskvällens möte.

– Jag har bara sagt att om hon skulle prata om dyslexi var hon inte välkommen, säger Boel de Maré.” ( Sydsvenskan. se, den 10 november 2009)

(Ursäkta SDS, för det ganska långa citatet!) Kan föraktet och fientligheten vara tydligare? Och att kränka en f d elev som vill så väl. Hon vill ju endast att inte fler skall bli så illa behandlade som hon blev på den här skolan.

Artikeln: Klicka här!

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på november 10, 2009 i Diagnos, Dyslexi, Skolan, Skolledning, Specialpedagogik

 

4 svar till “Skolledningarnas fientlighet gentemot dysfunktioner tar sig allt mer groteska uttryck i Skåne

  1. Nils

    november 11, 2009 at 12:45 e m

    Den rektorn borde avgå bums. Inte arbeta med människor överhuvudtaget!

     
  2. Petter

    november 12, 2009 at 10:39 f m

    Nils! Du verkar vara en riktig dyslexijihadist! Varför inte döma den arma rektorn till… 40 piskrapp eller kanske till korrekturläger i Arvidsjaur så att hon LÄR sig de rätta åsikterna.

    Varför ska man inte kunna frågasätta alla dessa dysfunktioner som människor många gånger påstår sig eller påstås lida av? Vad blir det av de stackare som lider av multidiagnoser? Kommer de få arbete, ta försäkringar eller ta lån etc etc.?

     
  3. maria

    november 21, 2009 at 1:15 e m

    @petter;

    När du satt dig in i ämnet du glappar brett och okunnigt om, då KANSKE jag kan sluta tycka att du är lika smart som en bandyklubba.

    Jag lever med en dyslektikter, dvs:
    INTE EN PERSON PÅ INTERNET SOM URSÄKTAR sin lathet och SLARVSTAVNING med dyslexi.
    Du har förmodligen aldrig sett en äkta dyslektiker handskrift?
    maken är numera direktör, men fick tex. ta sitt körkort muntligt, likaså högskoleprov etc.

    Om nu rektorn dissat en diagnosticerad dyslektiker så är det taqmejfan skandal.

    Inse att ganska besvärliga handikapp existerar fast du inte ser dom. Jihad-pucko.

     
  4. Petter

    november 25, 2009 at 10:02 f m

    Skandal?

    Ska vi verkligen avskeda och hänga ut alla människor som begår misstag eller uttrycker ”fel” saker? Är det sådant samhälle vi vill ha?

    Jag tycker verkligen man kan ställa sig frågande till alla dessa diagnoser och vad de kan medföra i framtiden. Det gör jag med den tioåriga erfarenhet jag har av skolans värld. Som lärare, alltså. Jag har både läst mängder av ”äkta” och ”oäkta” dyslektikers texter. Jag har hört dem läsa, varit på utredningar och upprättat åtgärdsplaner.

    Jag vet att det finns människor som verkligen lider av dyslexi men vet likafullt att diagnosen alltför ofta blir något som skolan/barn/föräldrar tar till när eleven inte uppnått målen i svenska.

    När eleven inte uppnår målen så blir följden ofta att elev och föräldrar gärna lägger hela ansvaret på läraren och skolan. Skolan svarar då med att misstänka att eleven lider av dyslexi. Detta redan i första eller andra klass! I stället för att kanske tänka att människor lär sig i olika takt beroende på hur mycket de tränar sin läs-och skrivförmåga.

    Jag menar att oförmågan att läsa och skriva lika ofta beror på bristande träning som på dyslexi. Tyvärr måste elever träna även efter skoltid vilket sällan framförs i debatten.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: