RSS

Kategoriarkiv: Forskning

Gener styr dyslexin. Vad betyder det?

Idag fick redaktionen ett pressmeddelande från Karolinska Institutet i Stockholm:

”Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en överraskande biologisk funktion för en gen som har koppling till dyslexi. Genen styr cilier – antennliknande utskott som celler använder för att kommunicera.”

Forskarna vet i nuläget inte exakt vad det betyder för dyslektikern och dennes läs- och skrivsvårigheter:

”– Cilierna är viktiga beståndsdelar i det maskineri som styr cellvandringen. Exakt vilken roll de spelar och hur detta skulle kunna resultera i dyslexi är intressanta frågor som kommer att studeras i fortsatt forskning, menar Juha Kere.”

Det är ganska självklart att dyslexin har en förklaring i det biologiska komplicerade systemet, men vad hjälper det dyslektikern att konstatera det? Möjligen bör forskningsresurserna satsas mer på lingvistisk forskning för att ta reda på exakt vad det är som fallerar hos den som har dyslexi och hur vi på bästa sätt kan åtgärda detsamma.

Mer om detta i Dyslexia nätupplaga 3/2011.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på juni 20, 2011 i Dyslexi, Forskning

 

Skolinspektionen får allvarlig kritik i nya numret av Dyslexia nätupplaga. Ute NU!

I Dyslexia nätupplaga 2/2011, som precis kommit ut, kritiseras Skolinspektionen för att inte veta vad dyslexi är i en utredning där man just studerat skolornas hantering av dyslexin. Läs och kommentera gärna! Klicka på bilden nedan!

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på juni 14, 2011 i Forskning, Nytt nummer ute NU!

 

Förvirringen nästan total när det gäller dyslexi

Är det någon som inte är dyslexiforskare som förstår vad dyslexi egentligen är? Denna fråga efter att ha tagit del av Skolinspektionen senaste granskning gällande läs- och skrivsvårigheter och läsandet av Expressens Malin Siwes okunniga artikel: ”Inflation i dyslexi”.  Siwes skriver bland annat:

Det viktiga är som sagt att börja tidigt med språk- och bokstavsträning. Barn som peppas att fortsätta gnugga fast det går trögt kommer till sist att lära sig. De blir inte dyslektiker.
Fast då fordras alltså att lärarna inte har den falska tron på läsmognad. Dessvärre har den fortfarande anhängare på ett par av de utbildningsanstalter skolinspektionen besökt, åtta år efter larmrapporten.

Självfallet finns det alltid elever för vilka bokstäverna kommer att hoppa runt. De ska få all hjälp med talböcker, program för syntetiskt tal i datorn. Men i ett Sverige där lågstadielärare och föräldrar hjälper sina barn att öva, öva och åter öva på att läsa kommer de att vara mycket färre än i dag.” ( Expressen, 7 juni 2011)

Vad i all sin dar menar hon? Den som får tidig bokstavsträning blir inte dyslektiker. Men för vissa kommer bokstäverna hoppa omkring. Detta är inte logiskt antingen kan alla lära sig och inte bli dyslektiker eller så är det inte så.

Spridandet av denna förvirring bland allmänheten är ödesdiger, enligt mitt sätt att se det.

Mer om detta i Dyslexia nätupplaga 2/2011 där vi analyserar och förklarar varför man använder termen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, vilket är en felaktig beteckning främst lanserad av intresseorganisationen Dyslexiförbundet FMLS, som inte borde ha ett så stort inflytande som de har idag.

Ta en prenumeration redan idag. Så du kan läsa denna analys och förklaring: Klicka här!

 

Viktig markering av Sanna Rayman idag i SVD

Jag har många gånger kritiserat läkare och andra experter, inte minst Martin Ingvar som kliver in på alla domäner utan specialistkunskap, och menat att de ofta endast skall bli bedömda för den åsikt de har precis som alla andra debattörer, men de utnyttjar sina titlar för att deras åsikt skall väga tyngre än alla andras. Därmed är de inga vidare demokrater i det här sammanhanget.

Sanna Rayman, ledarskribent på Svenska Dagbladet gör en liknande markering i gårdagens tidning:

”Att vi har experter är viktigt. De förser oss med oundgängliga fakta när vi ställs inför svåra och mångfacetterade frågor. Abortfrågan är en sådan. Men det är varken rimligt eller rätt när experter använder sin position för att be andra hålla tyst också i den moraliska dimensionen av frågan.

Läkare får förstås gärna delta också i den diskussionen, men då får de snällt ta av sig läkarrocken och sätta sig ner bredvid oss andra.”

Läs hel artikeln: Klicka här!

Mycket bra, Sanna! Det hade varit bra om ännu fler reagerar på detta ofog. En professor eller annan specialist är endast expert på de förhållanden som befinner sig inom den egna domänen, utanför denna är deras tyckande endast en åsikt som din och min.

 

 

Vilken forskning då Valtersson(MP) och andra politiker

Ofta hänvisar politiker till forskning på ett mycket diffust sätt. De gör oftast dessa hänvisningar utan att uppge någon källa. Misstanken är stor att de gör denna hänvisning utan egentligt stöd i forskningen, men att de därmed ger sin egen skolpolitik större tyngd, kanske på falska grunder.

Nu senast är det miljöpartiets Mikaela Valtersson, tidigare talesperson i skolpolitiska frågor, som skriver i debatten om katederundervisning i SVD:

Aktuell forskning visar att eleven måste vara i centrum, att läraren måste kunna motivera eleven och att det är avgörande att läraren ständigt ger återkoppling och på så sätt bidrar till ett utvecklat lärande.” ( Svenska Dagbladet, den 18 mars 2011)

Vilken forskning avses som kan bekräfta denna självklarhet? Och vem vill inte få denna ideala utveckling av elever, men borde det inte undersökas mer ingående varför det många gånger inte blir så? Jag tycker att MP och Valtersson är mycket naiva i skolfrågor.

Läs hela debattinlägget: Klicka här!


 

Ni som undrar över felaktig placering i särskola, kan här få en förklaring

Neurologerna är som vanligt intresserade att sjukdomsstämpla bristande resultat i skolan. De drar sig ej heller från att benämna detta utvecklingsstörning, vilket förklarar den felaktiga placeringen i särskola. De drar sig m a o inte från att allvarligt kränka unga människor, vilket självklart ger men för livet. Försiktighet är inget som ligger för neurologerna som yrkeskår, tyvärr!

Detta efter att ha läst gårdagens debattinlägg i SVD:

”Elever med en kvot understigande 70 kan ha en lindrig utvecklingsstörning om de också har svårigheter att klara de dagliga aktiviteter som förväntas utifrån åldern. IQ i området mellan cirka 70 och 85 brukar betecknas som svag teoretisk begåvning.

En avgörande fråga är vilken IQ som krävs för att klara målen i skolan? Är målen utformade så att elever med svagare teoretisk begåvning ska klara dessa, eller krävs egentligen en IQ överstigande 85? En stor andel elever med svag teoretisk begåvning har samtidigt även koncentrationssvårigheter som ytterligare nedsätter deras förmåga till inlärning, läsning och matematiska beräkningar.

Det handlar om stora grupper; statistiskt utgör elever med en svag teoretisk förmåga cirka 13–14 procent och stora koncentrationsproblem har cirka 5 procent av skolelever. Det handlar således om några elever i varje klass.”

De har en ”lösning”: ”Det behövs ett fokus på kärnfrågan: elevers olika förutsättningar för teoretisk inlärning. Vi behöver identifiera dem med ökat behov av pedagogiskt stöd och vi behöver en skola som även anpassar högstadiet till dem med en mer praktisk än teoretisk begåvning. I den processen behövs samverkan inom elevhälsoteam i skolan och för vissa elever kan en kompletterande bedömning på specialiserade mottagningar inom sjukvården behövas.”

Artikeln: Klicka här!

Jag säger i motsats till ovan att det mest behövs av allt: Befria oss från neurologernas inblandning i pedagogiska frågor och överlåt detta till riktiga experter på pedagogik!

Jag menar dock, som sagt, att här har vi förklaringen till att elever felaktigt har placerats i särskolan, eftersom de här debattörerna även kan tänka sig att individerna som befinner sig inom normalfördelningen kan få diagnosen lindrig utvecklingsstörning.

Gör något NU emot detta ”expertförtryck”!

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på januari 23, 2011 i ADHD, Autism, Damp, Diagnos, dyskalkyli, Dyslexi, Forskning

 

Den ensidigt underdåniga respekten för ”forskningen” bör upphöra

Här på bloggen har jag fått mycken kritik för att jag vågar ifrågasätta främst logopederna, men också de riktiga ”översteprästerna” neurologerna som uttalar sig i alla företeelser som finns, från bantning till dyslexi. De är utbildade och deras utbildning sägs bygga på erkänd forskning. Vad de sedan gör kan aldrig ifrågasättas. Denna underdånighet måste upphöra om vi skall lösa alla de gåtor som ligger bakom de dysfunktioner som en del elever uppvisar.

Något att tänka på för den som i kommentarerna okritiskt försvarar logopeder och läkare: Nu utreds det fusk som har uppdagats i autism forskningen:

Har medverkat i misstänkt bluffstudie om vaccin och autism

Alla forskare, bland dem flera svenskar och KI-professorn Anders Ekbom, som medverkat i publikationer med Andrew Wakefield kan komma att granskas.

Wakefield skrämde i en studie världens föräldrar med att barn som fått trippelvaccin utvecklat autism.

Nu har tre redaktörer på tidningen British Medical Journal, BMJ, som konstaterat att Wakefields studie var en bluff, begärt att alla vetenskapliga artiklar som han har medverkat i ska gås igenom. De har fått ett preliminärt ja.

En av dem som kan komma att synas är professorn i epidemiologi vid Karolinska Institutet Anders Ekbom, skriver Upsala Nya Tidning.

Mellan 1994 och 2003 medverkade Ekbom i sju artiklar där Wakefield var medförfattare. Men han är inte orolig för en granskning.” ( Aftonbladet, 23/1-11)

Artikeln: Klicka här!

Ekbom är vid det lärosäte, Karolinska Institutet, där även Martin Ingvar tjänstgör och som skriver böcker om företeelser där han definitivt inte är expert.

Det vore välkommet om fler forskare blev granskade. Vi måste nämligen ha en hård och kritisk diskussion på alla nivåer i samhället när det gäller det här. Det gäller våra barn och då duger det inte att med missriktad välvilja hålla en del dåliga yrkesutövare om ryggen.

Mer om autism-skandalen:

Svenska forskare granskas

Fanatisk tro drev vaccinbluff

Hur resonerade ni? Svd frågade föräldrar