RSS

Kategoriarkiv: lärare

Är Helena von Schantz Björklunds enda källa?

Samma dag som utbildningsminister JanBjörklund publicerade sin osakliga artikel i DN(se nedan), så publicerar Helena von Schantz, lärare sedan början av 90-talet en mindre hyllningsartikel på Newsmill till Björklund, som den folkpartist hon är. Hon skriver nämligen bland annat:

”Samma erfarenhet hade jag för övrigt på Södra Latin när jag gjorde praktik där (94). Språklärarna framställde tillsammans projekt som eleverna arbetade självständigt med under längre perioder. Uppgifterna var välgjorda och genomtänkta men eleverna var fullkomligt omotiverade och gjorde allt möjligt annat än det de skulle. Jag har också sett större grupparbeten där eleverna fick välja var de jobbade. I de fallen var det inte bara studieresultaten som tog skada utan också etiken och moralen. Det fuskades, en person gjorde hela gruppens arbete och det var bra om man använde en tiondel av tiden på uppgiften. 

För läraren är det väldigt behändigt att ha eleverna att jobba i stora sjok där de antingen ska redovisa muntligt eller skriftligt. Man kan själv inte få kritik för man undervisar inte. Man behöver inte ämneskunskaper, för man undervisar inte. Man behöver inte vara genomtänkt, för man undervisar inte. Det kan gå flera veckor då man varken har för- eller efterarbete utan bara strosar omkring och ger små välvilliga kommentarer. Sedan kommer förstås den oundvikliga lärarindignationen när det visar sig att någon har plankat arbetet på nätet. Men är det verkligen ungarnas fel? Jag tycker att man tigger om trubbel när man ger eleverna mer självständighet och tyglar än de klarar av och när man begår den oförlåtliga lärarsynden att inte motivera och intressera eleverna innan man kastar ut dem i kunskapshavet.”

Är det denna typ av källa som Björklund använt för att hylla katederundervisningen? Det vill säga en enskild lärare som i sin ”högfärd” vägrar förstå vad grupparbete och enskilt arbete är för något. Jag kan upplysa båda om att leda elever i grupparbetena och i de enskilda arbetena, betyder väldigt mycket i arbetsinsats från läraren för att det skall fungera. Att då komma dragandes med exempel på där lärare inte gör som det var tänkt, är föga intelligent. Jag rekommenderar verkligen Schants och Björklund att på allvar studera ”de gamla skolreformatorerna”. Ni kanske lär något vettigt då som ni också kan ha nytta av i framtiden.

Annonser
 
2 kommentarer

Publicerat av på mars 14, 2011 i lärare, Makthavare, Utbildning

 

Grov förenkling, Björklund, som gränsar till lögnens domäner och tyder på bristande pedagogiska kunskaper

I ett debattinlägg i DN idag förespråkar utbildningsminister Jan Björklund katederundervisning framför s k eget arbete och hävdar bland annat:

”Att avskaffa ’katederundervisningen’ var centralt för skolreformatorerna efter 1968 års kulturradikala vänstervåg. Traditionell lärarledd undervisning ansågs auktoritär.” ( Dagens Nyheter den 14 mars 2011)

Vad menar ministern med detta? Vilka skolreformatorer då? Den mest omtalade var den amerikanska John Dewey med sin frigörande pedagogik som ser så här på det här med lärare och undervisning:

”lärarens uppgift först att försiktigt locka fram det som eleven redan vet och står för i sin aktuella situation Därefter ökar läraraktiviteten till klart vägledande vad gäller elevens försök att via experiment och ett undersökande arbetssätt komma fram till en mer genomarbetad kunskap. Läraren skall med andra ord studera elevens tillgångar och sedan skapa optimala förutsättningar för hans vidareutveckling.”(Malthén, 1981, s 90)

Lägg märke till, Björklund, lärarens viktiga roll även i denna alternativpedagogik.

Därtill dog Dewey 1952, samma år som Maria Montessori. Hur de då skulle kunna påverka skolpolitiken är svårt att förstå. Célestin Freinet, med sitt fria och undersökande arbetssätt för eleverna, dog 1966.

I denna pedagogik som skiljer sig från traditionell undervisning är läraren långt ifrån frånkopplad som Björklund dessvärre tycks tro.

Dessutom med Läroplanen för grundskolan Lgr 80 fick ”den svenska lärarkåren inom grundskolan större frihet än tidigare att själv välja undervisningsmodell. Bundenheten hade minskat. Frihetsgraderna [var] ganska många, bara man [höll]sig inom de fastställda, vida ramarna.”(Malthén, 1981, s 24)

Så herr minister det handlade inte alls, som du gång på gång hävdar, att avskaffa den s k katederundervisningen och ge eleven ett papper med uppgifter och sedan låta eleven klara sig själv. Det är och förblir en missuppfattning som tyvärr vår högste politiskt ansvarige också sprider.  Det gällde istället att ge läraren frihet att anpassa undervisningen till elevens behov och förutsättningar för att få ett optimalt resultat.

Läs artikeln: Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på mars 13, 2011 i lärare, Makthavare, Utbildning

 

Sätter superpedagogerna glädjebetyg?

Det är intressant att se den nya versionen av Klass 9A(SVT), som jag påtalat i förra inlägget. Men idag undrar jag verkligen om denna serie är bra efter att ha sett dagens avsnitt. En av ”superpedagogerna” Stavros säger för det första om deras ordinarie matematiklärare, som är ny i yrket, att han nog själv tycker att han är bra och att han har för mycket fokus på sig själv. Det är bara det att samma beskrivning verkligen kan göras på Stavros Louca själv. Att man har trettio år i yrket betyder absolut inte att man är perfekt som lärare. Och någon lärarutbildare är man verkligen inte! Det tycks dock Stavros tycka, vilket är en brist som borde ha gjort honom omöjlig som lärarutbildare.

För det andra var det en annan sak som väckte mitt intresse och det var när en av de här ”superpedagogerna”(Thomas Holmqvist, utbildningsledare) meddelade en elev, att nu minsann hade det blivit MVG på ett prov och på en förmodad mycket kort tid. Är det verkligen möjligt? Tilläggas bör att det gjordes ett kompletterande förhör för att det verkligen skulle bli som Thomas ville. Det får mig att tänka på sommarskolorna där man på två eller tre veckor kan få godkänt i ett stort ämne som t ex matematik eller svenska. Ger dessa ”superpedagoger” s k glädjebetyg, helt enkelt?

Döm själv genom att se programmet och tala gärna om vad du tyckte! Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på mars 7, 2011 i lärare, Utbildning

 

De tre ”upphöjda” och prisbelönta pedagogerna i Klass 9A är urusla lärarutbildare

Tittar ni på programmet Klass 9A, som nu drabbar en ny skola? Det är tre pedagoger, som fått pris, som går in i en klass på Mikaelskolan i Örebro och skall visa redan utbildade lärare hur man skall undervisa. En av dessa behärskar inte det svenska språket riktigt, trots att han varit här sedan 70-talet, vilka signaler ger det till eleverna i denna nia, att man inte behöver kunna svenska språket fullt ut?

Det är förnedring av lärare på högsta nivå, vilket en annan bloggare påtalat. De lyfter verkligen inte de här lärarna och vidareutvecklar inte deras utlärning på något sätt, vilket en god lärarutbildare skall göra, utan de menar att deras utlärningsmetod är den enda rätta. De tänker inte på att man inte kan imitera någon annans undervisning utan måste utveckla sin egen. Då kan man verkligen bli en god lärare som ger eleverna vad de behöver!

Se själv programmet här, som är ett utmärkt exempel på det jag hävdar ovan och bedöm själv. Leverera en kommentar. Håller du med eller är jag fel ute? Alla reaktioner välkomnas här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på mars 5, 2011 i lärare, Utbildning

 

Var finns problemet egentligen?

Läs idag i information.dk:

”Lærerne ser hver tredje dreng i skolen som problematisk, viser undersøgelse lavet for regeringens skolerejsehold. Men det er skolen – ikke drengene, der har et problem, konstaterer rapporten, der bakkes op af forsker. Lærerformand erkender problemet: Vi har fået lavet en for boglig skole”

Artikeln diskuterar var problemet ligger, hos eleven, hos lärarna eller hos skolan som system. Skolan och lärarna har en tendens att lägga bekymret hos och i eleven. Men var tredje pojke i de danska skolorna kan inte ha sådana problem inom sig så att de inte klarar skolan och varför skulle det nästan enbart gälla pojkar och inte flickor?

Ingen mig veterligt har sett noggrant på skolorganisationen och verkligen tagit reda på hur själva systemet kan tänkas ha ansvar för att inte alla lär sig i skolan. Detta gäller såväl Danmark och som Sverige och är sannolikt ett internationellt problem.

Läs hela denna viktiga artikel: Klicka här!

 

Forskningen och skolan

Skolverksamheten och forskningen har nästan aldrig gått att förena. Trots att pedagoger är skyldiga att ständigt hålla sig uppdaterade, är det inte så i praktiken.  De rön som olika discipliner får fram för att förbättra pedagogiken i skolan, når sällan dit. Tvärtom finns det en avog inställning bland en del skolpersonal inför vetenskap och forskning.

Det finns dock undantag och ett sådant är Nossebro skola i Essunga kommun. Sydsvenskan rapporterar i en stor artikel idag:

”Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Specialpedagogen Johanna Lundén var en av dem som förordade att skolan skulle ändra på sättet som de jobbade med specialpedagoger. Hon hade varit med i ett försök under våren som visade sig vara väldigt lyckat. En vikarie hade bett om hjälp med sin klass. Istället för att ta ut de elever som behövde extra hjälp hade Johanna Lundén gått in som en extra resurs i klassrummet.

– Jag var med där och kände: Wow vad häftigt! Jag hjälpte inte bara de elever som jag var där för. Jag kunde hjälpa tjugofem istället för två, säger hon.

Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande:

Alla elever ska få gå i en vanlig klass. Ingen ska tas ut ur klassen. Också särskoleelever och autistiska barn tillhör en klass där de är så mycket det går. Nivågrupperingar i olika ämnen är avskaffade. Om en elev behöver extra stöd, ska det stödet ges i klassrummet.

– Tillsammans med specialpedagogerna bestämde jag att vi skulle sluta plocka ut elever ur klassrummet, och börja plocka in lärare istället, säger rektor Lasse Björkqvist.

De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. Men de får aldrig plockas bort från sin klass.

– Jag kallar det en synvända. Synvändan kommer från den pedagogiska forskningen, det är ju inte så att vi har kommit på egna tankar plötsligt. Oavsett vilken forskare vi läste, sa de samma sak: att alla vill vara med i klassrummet, säger Lasse Björkqvist.”

Förhoppningsvis följer fler detta goda exempel på att förena vetenskap och praktisk skolverksamhet, vilket gav en sådan framgång för eleverna. Det är verkligen på tiden!

Läs hela artikeln: Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på oktober 10, 2010 i Diagnos, Forskning, lärare, Skolan, Skolledning

 

Vill höja lärarstatusen, men är vi inte alla utbytbara?

Läser utbildningsförvaltningens personaltidskrift ”Lära Stockholm”, som är en bra och prisbelönt tidskrift. i det nya numret som just kommit till redaktionen kan man läsa:

”-Lärarna måste våga göra sig själva exklusiva och se på sig själva som icke utbytbara. Lyft fram det positiva med jobbet istället för att klaga”

Det är personalchef Birgitta Elm som säger detta. Det är ju bra tänkt, men har det mycket förankring i verkligheten? Om den tanken skall förverkligas krävs nog en mindre revolution på skolområdet. Vågar du det Elm?

Ta en titt på tidskriften: Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på oktober 4, 2010 i lärare