RSS

Kategoriarkiv: Skolledning

Mycket bra artikel av Helena von Schantz på Newsmill angående friskolor och DN:s föga seriösa artikel

(Foto: Johan Ödmann)

Jag har tidigare kritiserat Helena von Schantz hyllning av utbildningsminister Jan Björklund, vars kunskaper kring skolan är ringa, här på bloggen, även om Björklund kan ha sina poänger. Nu har dock von Schantz skrivit en mycket bra betraktelse av friskolorna när hon på Newsmill , den 27 maj, bemöter Timbros Roland Poirier Martinsson artikel i DN den 23 maj, vars kunskaper kring friskolorna tycks vara nästan helt obefintliga.

Poirier Martinsson har aldrig hört talas om att flera friskolor endast är ute efter att tjäna penningar eller att dessa skolor i regel delar ut s k glädjebetyg. Men jag vet av personlig erfarenhet att det är så. Elever som aldrig skulle klara sig i den kommunala skolan lyckas i friskolan, främst då gymnasiet. Detta drabbar eleverna hårt, även om det är trevligt för dem att få fina betyg utan att ha kunskapen, eftersom deras bristande kunskaper visar sig längre fram när de söker arbete eller någon vidareutbildning.

Poirier Martinssons artikel borde aldrig ha blivit publicerad av en seriös tidning som Dagens Nyheter, men precis som bokförlagen publiceras numera allt som man tror säljer oavsett kvalité.

Läs båda artiklarna och återkom mycket gärna med kommentar. Ni vet ju att jag gillar tuff diskussion kring viktiga ting.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på maj 29, 2011 i Skolan, Skolledning

 

Var finns problemet egentligen?

Läs idag i information.dk:

”Lærerne ser hver tredje dreng i skolen som problematisk, viser undersøgelse lavet for regeringens skolerejsehold. Men det er skolen – ikke drengene, der har et problem, konstaterer rapporten, der bakkes op af forsker. Lærerformand erkender problemet: Vi har fået lavet en for boglig skole”

Artikeln diskuterar var problemet ligger, hos eleven, hos lärarna eller hos skolan som system. Skolan och lärarna har en tendens att lägga bekymret hos och i eleven. Men var tredje pojke i de danska skolorna kan inte ha sådana problem inom sig så att de inte klarar skolan och varför skulle det nästan enbart gälla pojkar och inte flickor?

Ingen mig veterligt har sett noggrant på skolorganisationen och verkligen tagit reda på hur själva systemet kan tänkas ha ansvar för att inte alla lär sig i skolan. Detta gäller såväl Danmark och som Sverige och är sannolikt ett internationellt problem.

Läs hela denna viktiga artikel: Klicka här!

 

Forskningen och skolan

Skolverksamheten och forskningen har nästan aldrig gått att förena. Trots att pedagoger är skyldiga att ständigt hålla sig uppdaterade, är det inte så i praktiken.  De rön som olika discipliner får fram för att förbättra pedagogiken i skolan, når sällan dit. Tvärtom finns det en avog inställning bland en del skolpersonal inför vetenskap och forskning.

Det finns dock undantag och ett sådant är Nossebro skola i Essunga kommun. Sydsvenskan rapporterar i en stor artikel idag:

”Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Specialpedagogen Johanna Lundén var en av dem som förordade att skolan skulle ändra på sättet som de jobbade med specialpedagoger. Hon hade varit med i ett försök under våren som visade sig vara väldigt lyckat. En vikarie hade bett om hjälp med sin klass. Istället för att ta ut de elever som behövde extra hjälp hade Johanna Lundén gått in som en extra resurs i klassrummet.

– Jag var med där och kände: Wow vad häftigt! Jag hjälpte inte bara de elever som jag var där för. Jag kunde hjälpa tjugofem istället för två, säger hon.

Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande:

Alla elever ska få gå i en vanlig klass. Ingen ska tas ut ur klassen. Också särskoleelever och autistiska barn tillhör en klass där de är så mycket det går. Nivågrupperingar i olika ämnen är avskaffade. Om en elev behöver extra stöd, ska det stödet ges i klassrummet.

– Tillsammans med specialpedagogerna bestämde jag att vi skulle sluta plocka ut elever ur klassrummet, och börja plocka in lärare istället, säger rektor Lasse Björkqvist.

De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. Men de får aldrig plockas bort från sin klass.

– Jag kallar det en synvända. Synvändan kommer från den pedagogiska forskningen, det är ju inte så att vi har kommit på egna tankar plötsligt. Oavsett vilken forskare vi läste, sa de samma sak: att alla vill vara med i klassrummet, säger Lasse Björkqvist.”

Förhoppningsvis följer fler detta goda exempel på att förena vetenskap och praktisk skolverksamhet, vilket gav en sådan framgång för eleverna. Det är verkligen på tiden!

Läs hela artikeln: Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på oktober 10, 2010 i Diagnos, Forskning, lärare, Skolan, Skolledning

 

Låt inte amatörer få inflytande över skolan

Skolan är nog en av de verksamheter som de flesta har synpunkter på. Idag är det Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Dagens Nyheter, som anser sig veta hur skolverksamheten skall bli bättre. Hur då?

Jo, de har uppmärksammat att alla elever inte får den utbildning som de har rätt till. Deras recept på detta är:

” Utvecklingen mot ökade skillnader i skolresultat mellan elever beroende på bakgrund går dock att bryta. Ett sätt att göra detta är att omvandla en del av de ökade statliga resurserna till skolan, som båda de politiska blocken lovade i Almedalen i förra månaden, till ett resultatbaserat bidrag till skolans huvudmän, kommunerna respektive friskolorna. Storleken på bidraget ska vara beroende av de kvalitetsresultat som huvudmännens skolor levererar och hänsyn ska tas till elevernas bakgrund. Friskolorna, som generellt sett visat sig kunna prestera högre kunskapsresultat än den kommunala skolan, skulle kunna få en nyckelroll om ett sådant statsbidrag införs.” ( DN, den 19 augusti 2010)

De menar att ”forskning” säger att ekonomiska incitament ger resultat. Det är bara det att de därmed inte förstår skolans verkliga problem.

Förvaltningsledningar och skolledningar vill till varje pris ha ett bra betygsresultat, självklart, och där är de nästan beredda att göra vad som helst. Blir det därtill mer ekonomiskt lönsamt att driva fram godkända betyg, kommer pressen på lärarna att bli enorm, ja nästan outhärdlig.

Snälla makthavare, låt inte sådana här amatörer, som ej riktigt förstår skolverksamheten, få inflytande.

Artikeln: Klicka här!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på augusti 19, 2010 i lärare, Makthavare, Skolan, Skolledning

 

Amerikansk studie bekräftar det många av oss misstänkt kring ADHD

Debatten blir ibland högljudd när det gäller de s k pedagogiska diagnoserna eller bokstavsdiagnoserna som ADHD. Många är vi som ifrågasatt psykiatrins rätt att handikappstämpla en stor minoritet.

Idag rapporterar Dagens Nyheter om en ny amerikansk studie som tyder på att många elever fått fel diagnos, vilket man misstänkt under lång tid från seriösa kritiker som sociologen Eva Kärfve och barnläkaren Leif Elinder.

Läs DN-artikeln: Klicka här!

Detta kan säkerligen även gälla andra svårställda diagnoser, som t ex dyslexi. Märkligt att läkare, psykologer och andra aktörer inte är mer rädda om våra unga utan gärna vill förse dem med en stämpel, vilken inte är så bra att ha eftersom det inte görs så mycket åt det ändå. Bättre, tror jag, om de sluppit sin diagnos.

Men många har ju intresse av att vidhålla myten om hur fint det är att få en diagnos som sannolikt påverkar den som får diagnosen i inledningen när man inte riktigt är medveten om och vet konsekvenserna. Egentligen handlar det, som alltid, om pengar och försörjning för många människor i samband med detta, vilket jag påpekat tidigare. Något reellt intresse, för dessa ungdomars egen skull, finns inte som jag ser det utan som födkrok för relativt många aktörer.

 

Arne Engströms viktiga inlägg på Newsmill idag

Jag och Dyslexia nätupplaga har länge velat uppmärksamma de elever som inte klarar skolan som alla andra. Det är viktigt då att se de verkliga problemen och inte mytologisera problemen, ”de har andra fina  förmågor”; ”många framgångsrika har haft inlärningsproblem”; ”hur många kändisar har inte dyslexi” etc etc. Självklart finns det framgångsrika människor som i skolan har misslyckats men det gäller sannerligen inte majoriteten av elever med särskilda behov, ur deras perspektiv tjänar sådan propaganda, som bland annat UR står för, istället som ett hån när de upplever utanförskap i vuxenlivet, arbetslöshet, psykisk ohälsa osv.

Men precis som fil dr Arne Engström säger i sitt inlägg på Newsmill idag, har jag sett att skolan ej heller ger de duktiga eleverna den kunskap som de är värda. Därför anser jag att Engströms inlägg är mycket, mycket viktigt för att inse att skolverksamheten är en verklig ”krisbransch”. Han skriver bland annat:

”Med dessa förutsättningar så skulle man tro att [högt begåvade barn] var mer eller mindre garanterade en framgångsrik skolgång. Men så är det tyvärr inte. För en inte så liten andel av de begåvade barnen blir i stället skolan en stor besvikelse, ett intellektuellt väntrum präglat av leda och enformighet.”

[…]

”Begåvade underpresterare missas helt i deras förslag eftersom elitklasser riktar sig till dem som redan är framgångsrika i skolan. Det finns sannolikt också en social snedfördelning i rekryteringen till dessa klasser som är diskutabel. De politiska reflexerna hos den rödgröna oppositionen riskerar att skapa onödiga låsningar för framtiden och skymma den väsentliga frågan om hur skolan tar hand om de begåvade barnen.”

Läs Engströms viktiga artikel: Klicka här!

 

”Lärarbetyg”: Vi fick nog rätt, men vad hjälper det?

Ilmar Reepalu(S) Fotograf:© Pierre Mens/Press Promotion AB

När Ilmar Reepalu(S), kommunstyrelsens ordförande här i Malmö, hade blivit så imponerad av TV-serien klass 9A att han genast ordnade så att skolelever kunde sätta betyg på sina lärare, var bland annat jag ytterst kritisk. Det var ett otroligt hafsverk. Nu verkar det som om vi kritiker fått rätt. Så här rapporterar DN från TT/Sydsvenskan:

”Men vid den första utvärderingen har det visat sig att eleverna har svårt att överhuvudtaget förstå frågorna de ska svara på, skriver Sydsvenskan.

Alla elever får samma frågor, sjuåringar får ta ställning till samma enkätfrågor som 15-åringar.” ( Dagens Nyheter, 25 juni 2010)

Frågan är dock om detta nederlag hjälper. Det vill säga att det resulterar i att makthavarna förstår att skolverksamheten inte alltid fungerar som den skall, men att det aldrig kan åstadkommas förändringar med någon quick-fix-metod. Det behövs istället en mycket noggrann analys av hela skolverksamheten och sedan med hjälp av den pedagogiska vetenskap som ändå finns göra förändringar, så att elever lär sig vad de skall i skolan och att de verkligen trivs med skolarbetet. Men jag är dessvärre mycket pessimistisk att detta någonsin skall kunna bli skolverklighet i min levnadstid. Hoppas jag har fel!

Artiklarna: DN Sydsvenskan

 
1 kommentar

Publicerat av på juni 26, 2010 i Makthavare, Skolan, Skolledning