Diagnos som skällsord

Kom gående och fick höra  en hundägare säga om sin jycke: Han har ADHD. Ser samtidigt i Arbetarbladet en artikel som berättar om en rapport från Skolinspektionen:

”Men det har också visat sig att eleverna själva ibland medvetet avstår från att använda hjälpmedel som de behöver för att kunna hänga med bättre i undervisningen, exempelvis datorprogram med stavningsstöd eller ljudande tangentbord. Detta för att de känner sig utpekade av klasskamraterna. Ett attitydproblem som Skolinspektionen tycker att skolan ska jobba med.”

Hela artikeln: Klicka här!

Har själv hört elever säga: Jävla dyslektiker; Har du ADHD, eller?

Vad göra åt detta?

Kändisarna skämtar om det här i Let´s dance: Klicka här!

 

Ni som undrar över felaktig placering i särskola, kan här få en förklaring

Neurologerna är som vanligt intresserade att sjukdomsstämpla bristande resultat i skolan. De drar sig ej heller från att benämna detta utvecklingsstörning, vilket förklarar den felaktiga placeringen i särskola. De drar sig m a o inte från att allvarligt kränka unga människor, vilket självklart ger men för livet. Försiktighet är inget som ligger för neurologerna som yrkeskår, tyvärr!

Detta efter att ha läst gårdagens debattinlägg i SVD:

”Elever med en kvot understigande 70 kan ha en lindrig utvecklingsstörning om de också har svårigheter att klara de dagliga aktiviteter som förväntas utifrån åldern. IQ i området mellan cirka 70 och 85 brukar betecknas som svag teoretisk begåvning.

En avgörande fråga är vilken IQ som krävs för att klara målen i skolan? Är målen utformade så att elever med svagare teoretisk begåvning ska klara dessa, eller krävs egentligen en IQ överstigande 85? En stor andel elever med svag teoretisk begåvning har samtidigt även koncentrationssvårigheter som ytterligare nedsätter deras förmåga till inlärning, läsning och matematiska beräkningar.

Det handlar om stora grupper; statistiskt utgör elever med en svag teoretisk förmåga cirka 13–14 procent och stora koncentrationsproblem har cirka 5 procent av skolelever. Det handlar således om några elever i varje klass.”

De har en ”lösning”: ”Det behövs ett fokus på kärnfrågan: elevers olika förutsättningar för teoretisk inlärning. Vi behöver identifiera dem med ökat behov av pedagogiskt stöd och vi behöver en skola som även anpassar högstadiet till dem med en mer praktisk än teoretisk begåvning. I den processen behövs samverkan inom elevhälsoteam i skolan och för vissa elever kan en kompletterande bedömning på specialiserade mottagningar inom sjukvården behövas.”

Artikeln: Klicka här!

Jag säger i motsats till ovan att det mest behövs av allt: Befria oss från neurologernas inblandning i pedagogiska frågor och överlåt detta till riktiga experter på pedagogik!

Jag menar dock, som sagt, att här har vi förklaringen till att elever felaktigt har placerats i särskolan, eftersom de här debattörerna även kan tänka sig att individerna som befinner sig inom normalfördelningen kan få diagnosen lindrig utvecklingsstörning.

Gör något NU emot detta ”expertförtryck”!

 

 

Den ensidigt underdåniga respekten för ”forskningen” bör upphöra

Här på bloggen har jag fått mycken kritik för att jag vågar ifrågasätta främst logopederna, men också de riktiga ”översteprästerna” neurologerna som uttalar sig i alla företeelser som finns, från bantning till dyslexi. De är utbildade och deras utbildning sägs bygga på erkänd forskning. Vad de sedan gör kan aldrig ifrågasättas. Denna underdånighet måste upphöra om vi skall lösa alla de gåtor som ligger bakom de dysfunktioner som en del elever uppvisar.

Något att tänka på för den som i kommentarerna okritiskt försvarar logopeder och läkare: Nu utreds det fusk som har uppdagats i autism forskningen:

”Har medverkat i misstänkt bluffstudie om vaccin och autism

Alla forskare, bland dem flera svenskar och KI-professorn Anders Ekbom, som medverkat i publikationer med Andrew Wakefield kan komma att granskas.

Wakefield skrämde i en studie världens föräldrar med att barn som fått trippelvaccin utvecklat autism.

Nu har tre redaktörer på tidningen British Medical Journal, BMJ, som konstaterat att Wakefields studie var en bluff, begärt att alla vetenskapliga artiklar som han har medverkat i ska gås igenom. De har fått ett preliminärt ja.

En av dem som kan komma att synas är professorn i epidemiologi vid Karolinska Institutet Anders Ekbom, skriver Upsala Nya Tidning.

Mellan 1994 och 2003 medverkade Ekbom i sju artiklar där Wakefield var medförfattare. Men han är inte orolig för en granskning.” ( Aftonbladet, 23/1-11)

Artikeln: Klicka här!

Ekbom är vid det lärosäte, Karolinska Institutet, där även Martin Ingvar tjänstgör och som skriver böcker om företeelser där han definitivt inte är expert.

Det vore välkommet om fler forskare blev granskade. Vi måste nämligen ha en hård och kritisk diskussion på alla nivåer i samhället när det gäller det här. Det gäller våra barn och då duger det inte att med missriktad välvilja hålla en del dåliga yrkesutövare om ryggen.

Mer om autism-skandalen:

Svenska forskare granskas

Fanatisk tro drev vaccinbluff

Hur resonerade ni? Svd frågade föräldrar

 

 

Diskutera UR:s Tema:Dyslexi på Facebook!

UR: s program Tema: Dyslexi skulle bli ett väsentligt och angeläget program, där jag medverkade något, men som inte alls blev det kritiska och undersökande program som jag hade trott. UR påstår i reklamen för programmet att bland annat forskare skulle diskutera dyslexi, vilket inte alls blev fallet. Rydaholmsmetoden t ex blev inte alls granskad av kritiska forskare utan fick gratisreklam för sin verksamhet. Professor Martin Ingvar, som ej är dyslexiforskare, fick mer eller mindre hylla metoden eftersom han finner ännu en nisch där han enkelt kan få ännu en plattform som ej kräver så mycket arbete.

Detta beklagar jag mycket eftersom det hade kunnat bli inte ännu bättre program och viktigt för lärare på fältet om journalisterna varit mer granskande, vilket vi alla kräver av dem. Professorer som Ingvar behöver verkligen en ingående granskning.

Diskutera gärna programmet på Dyslexia nätupplagas Diskussionsforum på Facebook: Klicka här!

 

 

Experter på läs- och skrivsvårigheter?

Dagens Nyheter hävdar att Ulla Föhrer och  Helena Bross  är experter på läs- och skrivsvårigheter. Det får mig att tänka: När är man egentligen expert?

Föhrer är leg logoped och har medverkat tillsammans med andra i olika dyslexiprojekt. Är man expert då? Bross är lågstadielärare, författare och dyslektiker. Är man expert då?

Ja, bestäm själv kära läsare.

Vad skriver då dessa ”experter” om på DN:s debattsida? Jo, det sedvanliga att dyslexi är förknippat med att inte kunna läsa fort nog och att man därmed behöver ljudböcker, precis som de blinda, vilket jag envist hävdar är en fullkomlig katastrof för någon som verkligen behöver läsa mer än någon annan. De skriver nämligen:

”Trots att vi i dag kan gå in i varje bokhandel och köpa ljudböcker och trots att många vandrar omkring med mp3-spelare fulla med ljudfiler, är det fortfarande ovanligt att elever får sina läroböcker i inläst form.”

De menar med andra ord: ”Du, lilla vän. kan ju inte läsa som alla andra, så lyssna på en ljudbok  istället”. När man vet att vi alla läser i olika takt, vissa läser snabbt andra sakta. Varför är det ett så stort problem?

Artikeln: Klicka här!

 

Har dyslexi endast med hjärnan att göra?

Jag har flera gånger påtalat den position som hjärnforskningen har intagit. Neurologerna menar sig genom sin kunskap om hjärnan, även ha vetskap om sådant som inte befinner sig inom deras domän. Särskilt med tanke på de olika dysfunktioner som människor kan ha. En av dessa är en språklig dysfunktion och bör benämnas utvecklingsdyslexi eftersom den uppkommer under en individs utveckling och upptäcks i regel i skolans första år. Denna dysfunktion får följande definition på Hjärnfondens hemsida:

”Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska. En dyslexisk person är inte mindre intelligent.

Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor. Oftast upptäcks dyslexi i tidig ålder. Den som har dyslexi blir inte helt av med sina besvär. Man kan dock få hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter.”

Vi bortser från det felaktigt stavade adjektivet, men fokuserar på att vissa funktioner inte har utvecklats som de skall i hjärnan på en dyslektiker. Detta är dock inte vederlagt i upprepade studier vilket är gängse för att få något bevisat i vetenskapliga sammanhang. Vi vet helt enkelt inte varför vissa har dysfunktionen och inte andra eftersom det finns individer som har samma hjärnavvikelse men inte har några läs- och skrivsvårigheter.

Hjärnfonden är grundat av en professor från Karolinska institutet och flera av dem som sitter i styrelsen för fonden är just professorer just på det ”lärosätet”. Där finns också Martin Ingvar och där fanns framlidne Curt von Euler. Behöver jag säga mer?

 

GOD FORTSÄTTNING PÅ ER ALLA!

Nu är det nytt år, 2011. Det skall bli spännande att se vad detta år kan ge för dem med olika former av dysfunktioner. Vi hoppas på att det händer något väldigt positivt, eller hur?

God fortsättning på er alla läsare av denna blogg!