Varför är man inte mer rädd om de unga i vårt samhälle?

Det har blivit en diskussion kring hur man hanterar unga på särskilda ungdomshem i Sis’ (Statens institutionsstyrelse) regi. De unga blir isolerade nakna och därmed förnedrade vilket bland annat Barnombudsmannen med rätta reagerat emot. Tre behandlingsassistenter försvarar sig i en debattartikel i Aftonbladet:

”Till särskilda befogenheter räknas så kallad avskiljning eller isolering. Det betyder att personalen under en begränsad tid kan avskilja en omhändertagen från den övriga gruppen. För att avskiljning ska komma i fråga ska personen ha uppträtt så våldsamt eller varit så påverkad av droger att han eller hon inte vill eller kan följa personalens anvisningar. En period av avskiljning kan pågå i som mest 24 timmar, men är oftast betydligt kortare än så.[…]

Den fråga vi vill ställa till BO är hur vi, om vi fråntas denna möjlighet, ska hantera situationer med mycket våldsamma och utåtagerande omhändertagna. Tycker BO att polis eller väktare ska finnas på våra institutioner?

Vår verksamhet är redan satt under kritisk granskning. Socialstyrelsen är vår nya tillsynsmyndighet. Vi är öppna för att förändra våra rutiner på institutionerna till det bättre. Men vi tror inte att Barnombudsmannens förslag om att förbjuda isolering skulle leda till en bättre vård av våra omhändertagna ungdomar.” (Aftonbladet den 27 maj 2010)

Det är faktisk enligt mitt synsätt vansinnigt(ursäkta språkbruket, men det är nödvändigt i det här sammanhanget) att personal som inte har rätt utbildning får behandla och vårda unga människor som är  så våldsamma och destruktiva som beskrivs här. De skall då självklart överföras till BUP omedelbart.

Frågan man ställer sig är: Varför är man inte mer rädd om de unga än att amatörer får agera psykiatrisk personal? Och varför kan barn och ungdomar behandlas hur som helst i vårt samhälle, helt i strid med barnkonventionen som Sverige signerat?

Hela artikeln: Klicka här!

Deras chefer har också försvarat den förnedrande behandlingen av unga: Klicka här!

 

Stöd eller inte, det är frågan för Dyslexiförbundet FMLS

Dyslexiförbundet FMLS protesterar enligt tidskriften Föräldrakraft emot den nya skollagen.

”Motiveringen är att nya skollagen anger att stödet bara måste ges upp till nivån ”godkänd”.
- För en elev med funktionsnedsättning kan specialpedagogiskt stöd dras in så fort man når godkändnivå. Sedan måste eleven ånyo gravt misslyckas för att stödet åter skall sättas in. Regeln kan även innebära att de hjälpmedel eller anpassade läromedel eleven fått, dras in så fort eleven nått godkändnivå, skriver förbundet i ett brev till utbildningsministern och riksdagen.”

( Föräldrakraft den 26 maj 2010)

Dyslexiförbundets överreagerar nog eftersom elever med behov av särskilt stöd har rätt till olika former av hjälpmedel. Vad som avses är nog en remissinstans’ tolkning av den nya lagen:

”Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Barnombudsmannen vänder sig dock mot skrivningen om att en elev ska ha rätt att erhålla stöd för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Enligt SPSM kan detta tolkas som att elever bara har rätt till särskilt stöd för att uppnå godkänt.” ( Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25, 286)

SPSM:s invändning tycks Dyslexiförbundet sedan ha anammat. Förbundet var ingen remissinstans men regeringen efterfrågade ändå Dyslexiförbundet FMLS om deras synpunkt. Så vitt jag kan se reagerade man inte då. Vaknande man nu i elfte timmen? I så fall är det som vanligt.

Tolkningen som SPSM och Dyslexiförbundet FMLS gör, kan vara felaktig eftersom elever med funktionshinder har rätt till olika former av stöd i skolan. Även med den nya skollagen.

Artikeln: Klicka här!

 

MVG till Björklund om lönesättning av lärare efter elevernas bedömning

Jan Björklund gör en viktig markering på DN:s debattsida idag. Han skriver bland annat:

”Om eleverna ska sätta betyg på sina lärare måste man inse att risken är påtaglig att vissa elever utnyttjar tillfället att ge igen för något som eleven är missnöjd med. Eleven behöver inte efteråt ta ansvar för sin bedömning, trots att den kan få långtgående konsekvenser för den enskilda läraren.”(Dagens Nyheter, 23 maj 2010)

Det bör vara självklart för alla och envar att eleverna självklart inte kan sätta betyg på sina lärare. De har varken kunskaper eller erfarenheter som gör dessa bedömningar värda någonting.

Dessutom som jag påpekat tidigare, när Malmö var inne på samma linje(och det är den kommunen tyvärr fortfarande inne på) att lärare som är angelägna om undervisningens kvalitet, gör ständiga utvärderingar där elever får berätta hur de upplevt undervisningen. Men det är svårt för elever att bedöma hur mycket nytta de har haft av undervisningen. En sådan utvärdering skall egentligen göras flera år efteråt. Då vet man som elev hurudan nytta man haft av skolan.

I den här frågan får Björklund MVG av mig.

Artikeln: Klicka här!

 

Fler och fler skolor tycks får kritik av Skolinspektionen. Hjälper det?

Igår var det dags igen att en tidning rapporterar att en elev med behov av särskilt stöd inte fått det bemötande och den hantering som denne har rätt till. Den här gången var det Norra Skåne som skrev bland annat:

”Skolinspektionens bedömning är att skolan visserligen följt upp insatserna men brustit när det gäller utvärderingen. Detta kan ha inneburit att det inte funnits tillräckligt med underlag för att kunna göra en tillräcklig och korrekt bedömning av stödinsatserna. Skolinspektionen menar också att när en åtgärd inte visar sig ha önskad effekt måste nya åtgärder utarbetas och prövas.

I åtgärdsprogrammen framgår det att målet är att eleven ska få godkänt i samtliga ämnen. Däremot framgår det inte hur skolan ska stötta eleven så att han uppnår dessa mål.
Skolan har även brustit när det gäller att utarbeta åtgärdsprogram. Något sådan finns inte i samband med den extra undervisning i kärnämnena som gavs i slutet av förra terminen. Skolinspektionen anser inte heller att skolan har beaktat andra möjligheter för eleven att tillgodogöras sig utbildningen i fysik och kemi innan beslutet om anpassad studiegång fattades.(Norra Skåne,de 6 maj 2010)

Det verkar vara fler och fler skolor som får kritik av Skolinspektionen. Men den kritiken kan kommunen, i det här fallet Osby kommun, som bekant strunta i. Skolinspektionen har inga som helst sanktionsmöjligheter, vilket vi på Dyslexia nätupplaga fått bekräftat i en intervju med Skolinspektionen, så frågan är om deras kritik verkligen hjälper. Dyslexia 1/2010-Klicka här!

Hela artikeln i Norra Skåne: Klicka här!

 

Nytt dyslexiprogram på Kunskapskanalen, UR, gräver ej på djupet

Igår sändes Niklas Hylands nya program TEMA:Dyslexi på Kunskapskanalen. Jag hade stora förväntningar på programmet och Hylands initiativ är mycket bra. Men dessvärre var det nästan som vanligt. Bland annat två professorer, Martin Ingvar och Mats Myrberg, fick framträda som experter i programmet. De drog då sådant som de alltid brukar säga och Ingvar kritiserade skolorna och lärarutbildningarna. Inga kritiska frågor ställdes till dessa herrar. Att t ex hela deras argumentation är hämtad från främst professor emeritus Ingvar Lundberg och att de skulle kunna förklara mer exakt vad dyslexi beror på och exakt hur man skall åtgärda den.

Dyslexiförbundet FMLS och deras Inger Rålenius var på plats och hade samma svar som alltid: Hjälpmedel!

Obskyra metoder och välkända, gamla metoder som den Witting-inspirerade Rydaholmsmodellen, presenterades men kommenterades knappast kritiskt av några experter. Det var främst dyslektiker som fick kommentera dessa, som inte lär hjälpa utan enbart skänker dyslektiker ett falskt hopp.

Att Hyland och hans team inte kan eller inte vågar gräva mer i dyslexiforskningen är otroligt synd. Det sänds ju ändå i en kanal som har gott renommé och som är populärt på landets skolor.

Hoppas Niklas Hyland tar åt sig av kritiken så att vi får se mer djuplodade program i framtiden. Då kan vi nog få reda på varför det ser ut som det gör på dyslexiområdet.

Att det sedan var en person som medverkade vilken hade samma namn som jag och som liknande mig, kan vi lämna därhän.

Se programmet: Klicka här! Det är tillgängligt fram till och med den 3 november 2010. Återkom sedan gärna med ros och ris.

 

Har Danmark fått sin egen Jan Björklund?

Frågan som rubriken ställer är berättigad, tycker jag, efter att ha läst en intervju i information.dk där Danmarks nya undervisningsminister Tina Nedergaard säger bland annat:

”»Forventninger er ikke nok. Hvis et barn ikke trives – undskyld udtrykket, alle I borgerlige – så lærer det ikke noget. Eleven skal modtages glad og forventningsfuldt og med en melding om, at ‘her har du et trygt og godt sted at være’. Også de børn, der har brug for et frirum i deres dagligdag, hvor det måske ikke er så sjovt at være derhjemme.«(information.dk, den 2 maj 2010)

Hela artikeln: Klicka här!

Hon anser inte att lärarna i skolan har ordentlig fokus på att eleverna skall lära sig och trivas i skolarbetet. Känns det igen? Jo, tankarna går onekligen till vår egen minister Jan Björklund, som under väldigt lång tid lovat att det skall bli ordning och reda i skolan. Frågan är om han har lyckats på sina snart  fyra år i regeringsställning. Har det blivit bättre?

Det skall bli spännande och se om det blir bättre i Danmark med Nedergaard. Vad tror du kära bloggläsare?

Se för övrigt ett tidigare blogginlägg nedan där jag också citerar Nedergaard och hennes bestämda åsikter om skolan.

 

Personal i Marks kommun slår ett litet larm angående dyslexi

P4 Sjuhärad berättar om att skolpersonalen inte vet riktigt vad de skall göra åt elever med dyslexi. De menar att det är kommunen som skall förse dem med rätt redskap. Och kommunen har alltid det yttersta ansvaret för skolverksamheten. Det är bara det att ingen vet exakt vad man skall göra åt den som har dyslexi, vilket ingen vågar säga i klartext. Det som erbjuds är kryckor: inspelningar; mer tid på prov etc.

Artikeln: Klicka här!

 

Musik som inlärningshjälp

Nya Wermlands-Tidning rapporterar idag om ett spännande projekt. Det är idén, som en del haft tidigare, att förena musik med den övriga undervisningen och därmed underlätta inlärningen:

”Planeringen för projektet görs av musik- och matematiklärare i samarbete. Tanken är att eleverna genom musikundervisningen ska få möjlighet att bearbeta begrepp som förekommer inom matematiken genom exempelvis inlärning av noter.

– Vi ser att många elever tycker att musikundervisningen är rolig. Genom musiken får de en självkänsla och trygghet vilket är en bra grund att stå på för att utveckla det övriga lärandet, säger Eva Hagwall.”(Nya Wermlands-Tidningen, den 2 maj 2010)

Hela artikeln: Klicka här!

Särskilt skulle den här formen av pedagogik säkerligen vara bra för elever med inlärningssvårigheter. Elever med behov av särskilt stöd har sannerligen nytta av lite lust i lärandet. Det har gjorts sådana insatser med säkert varierande resultat.