Pressmeddelande från Karolinska institutet idag:
”Långtidsdömda män inom Kriminalvården har överraskande ofta tidigare okänd och obehandlad ADHD trots att de haft betydande problem sedan barndomen. Detta har forskare vid Karolinska Institutet kunnat konstatera i en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry”
Vad säger detta oss?
Läs idag i information.dk:
”Lærerne ser hver tredje dreng i skolen som problematisk, viser undersøgelse lavet for regeringens skolerejsehold. Men det er skolen – ikke drengene, der har et problem, konstaterer rapporten, der bakkes op af forsker. Lærerformand erkender problemet: Vi har fået lavet en for boglig skole”
Artikeln diskuterar var problemet ligger, hos eleven, hos lärarna eller hos skolan som system. Skolan och lärarna har en tendens att lägga bekymret hos och i eleven. Men var tredje pojke i de danska skolorna kan inte ha sådana problem inom sig så att de inte klarar skolan och varför skulle det nästan enbart gälla pojkar och inte flickor?
Ingen mig veterligt har sett noggrant på skolorganisationen och verkligen tagit reda på hur själva systemet kan tänkas ha ansvar för att inte alla lär sig i skolan. Detta gäller såväl Danmark och som Sverige och är sannolikt ett internationellt problem.
Läs hela denna viktiga artikel: Klicka här!
Ett nytt nummer av Dyslexia nätupplaga har precis kommit. Men även 8/2010 är på väg ut. Vi är nämligen försenade i utgivningen. Tyvärr!
En viktig frågeställning i nya numret, 8/2010 med anledning av att ställa diagnos:
Diagnos för vem – samhället eller eleven?
Häng med i denna diskussion om dysfunktioner som är så väsentlig för nästa generationer av aktiva människor. Skall fler och fler bli handikappade av en profession som många gånger inte gör sitt bästa eller ens är utbildade för uppgiften? Vilken skada kan inte dessa göra?
Nu har ett nytt nummer av Dyslexia nätupplaga kommit ut, 7/21010, i ny design.
Kika på det nya numret genom att klicka på bilden nedan!
Imorgon är det julafton. Då passar jag på idag att önska alla som läser denna blogg en riktig God Jul och ett riktigt Gott Nytt År.
Det är roligt att vara delaktig i en så läst blogg som denna. Jag tackar alla som lämnar synpunkter och som engagerar sig i de frågor som jag tar upp. Både ni som håller med mig och ni som har en helt annan åsikt. Ni gör alla denna blogg till vad den är. Tack!
Nu kan man också ge synpunkter i Dyslexia nätupplaga. Så engagera er i frågorna och läs Dyslexia nätupplaga. Endast intensiv debatt kan skapa förändring till något mycket bättre.
Alla ni med någon form av dysfunktion skall också känna att jag vill att ni skall ha det så väldigt bra som det bara går. Både i jultid och på andra tider under året.
Dyslexia nätupplaga skrev för en tid sedan om CSN ovilja gentemot dyslektiker. De menade bland annat att dyslexin inte var en definitiv dysfunktion utan kunde förändras över tiden. Detta ställningstagande självklart utan att vara expert på området.
Nu har det hänt igen att en dyslektiker fått rätt gentemot CSN:
”Kvinnan påpekade att hennes läs- och skrivsvårigheter krävde lägre studietakt tid eftersom ämnena var teoretiska. Hon överklagade.
CSN överlämnade tvistefrågan till Öveklagandenämnden för studiestöd, ÖKS, som beslutade att ge kvinnan rätt: studiestödssystemet ger utrymme för att i vissa fall av funktionshinder bevilja studiemedel för en högre studietakt än den egentliga.Ann-Christine Kihl”
Dyslektiker stå på er och anmäl! Föräldrar anmäl!
Hela artikeln, klicka här!
Artikeln i Dyslexia nätupplaga som tog upp CSN : Klicka här!
Jag har på den här bloggen kritiserat logopeden Helene Sämfors för att inte vara ordentligt insatt i dyslexiproblematiken när hon blandar ihop språkstörda med dyslektiker, efter att jag läst om ett föredrag där hon menade att dyslektiker hade bekymmer med den s k ordmobiliseringen, vilket främst språkstörda kan ha problem med( logopeder är ju framför allt experter på dysfunktioner som specifik språkstörning, SLI).
Sämfors har också en privat verksamhet och då gäller det att få in penningar och inget annat. Men Sämfors framställer sig i media som om det skulle vara så att om logopeder tidigt kom in så skulle alla misstag vara bortblåsta. Så här skriver hon nämligen i en debattartikel, Trelleborgs Allehanda, med anledning av att elever felaktigt blivit placerade i särskola:
”De allra flesta fall av felplaceringar handlar om språkliga svårigheter, språkstörning och/eller dyslexi. Riskerna för detta kan vi logopeder upptäcka mycket tidigt, men vi kommer oftast in i utredningar kring elever allra sist, det vill säga efter pedagogisk, psykologisk och social utredning, och ofta inte alls. Vi borde vara först, eftersom vi kan se riskerna redan under småbarnsåldern och kan ge förslag på åtgärder. Men så fort barn med språkstörning börjar skolan försvinner professionell hjälp,” ( Trelleborgs Allehanda, 4 december 2010)
Vidare skriver hon:
”Efter många års arbete ute i skolan förfasas jag fortfarande över hur de här eleverna har det. Det finns bara en yrkeskår som är experter på språkliga svårigheter, logopeder, men trots det lyser vi med vår frånvaro på de allra flesta skolor i landet. Dessutom, allra värst, vi finns inte med i de utredningar som görs. Hur är detta möjligt?” ( Trelleborgs Allehanda, 4 december 2010)
Så länge som logopeder inte specialiserar sig på en dysfunktion och följer med forskningen kring den, vilket andra liknande yrkeskårer gör, menar jag absolut att denna yrkeskår skall hållas borta från skolan. De kan göra mer skada än nytt, menar nämligen jag.
Artikeln: Klicka här!
Vi är många som kritiserat medicinering av dysfunktioner som ADHD. Nu visar nyare forskning att vi kan ha haft rätt att det handlar om mognad i hälften av fallen. Så här rapporterar t ex Aftonbladet med anledning av en amerikansk studie:
”Samma slutsats drar svenska forskare i Lund som följt 57 barn med diagnosen adhd under tio år. När barnen gick i årskurs 1 och 2 fick deras lärare och föräldrar skatta deras adhd-symtom på en så kallad Connor-skala. Samtidigt undersöktes barnen skelettålder, ett mått på deras fysiska mognad. När barnen gick i årskurs åtta samt det år de fyllde 17 upprepades hela undersökningen.
Det visade sig då att de barn som växt ifrån sina adhd-symtom i högre grad mognat även rent kroppsligt.
– Lite oväntat ger studien stöd åt att adhd hänger ihop med en allmän omogenhet, även en rent kroppslig sådan, sa Peik Gustafssonen en av forskarna bakom den svenska studien när han presenterade resultaten på Läkarstämman tidigare i dag.”(Aftonbladet den 1 december 2010)
Frågan är om inte något liknande kan upptäckas när det gäller dyslexi. Flera som har fått diagnosen dyslexi, där definitionen varierar betänkligt mellan olika diagnosställare, eftersom många som endast har problem med stavning, s k dåliga stavare, har fått diagnosen.
Artikeln: Klicka här!
Wingren Tommy
Redaktörens Blogg — Dyslexia nätupplaga 